Akademisk avhandling--Institutionen för konstvetenskap--Stockholm, 1987. / Résumé en anglais.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Riksintressen ska vara miljöer som besitter unika värden och som ska förvaltas gemensamt av brukare, kommun och stat så att miljöerna bevaras för kommande generationer. Det är tänkt att riksintressena ska representera hela den svenska historien och nästan hela urvalet skedde år 1987.  I Sverige finns det cirka 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Examensarbetet har genom en fallstudie studerat planeringsverktyget riksintressen. Tre fäbodar av riksintresse för kulturmiljövården i Mora kommun, Bönsabergs fäbodar, Matsäls fäbodar och Södra Flenarnas fäbodar, valdes ut att ingå i fallstudien. Ett fäbodställe var ett område med bebyggelse i skogen där boskapsskötsel var förlag under sommarhalvåret. Urvalet baserade sig på en aktuell debatt i Mora Tidning där fäbodlaget i Bönsabergs fäbodar kritiserar planeringsverktyget riksintressen och vill att fäbodens riksintresseklassning tas bort. Syftet med uppsatsens frågeställningar är att ge en ökad insikt i hur planeringsverktyget riksintressen tillämpas genom att studera förvaltningen av de tre utvalda fäbodarna. Fyra frågeställningar har använts för att undersöka om förvaltningen av fäbodarna ändrats i och med riksintresseklassningen, om den kritik som Sveriges Kommuner och Landsting framfört är befogad samt kartlägga beslutsgången och kommunikationen mellan brukarna, kommunen, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Det har inte varit självklart om det är i regelverket eller tillämpningen som bristerna finns. Slutsatsen är att bristerna i planeringsverktyget riksintressen till stor del beror på tillämpningen. Litteraturen, SKL och intervjuobjekten riktar sin kritik mot bristerna i kommunikationen och samarbetet mellan de olika instanserna samt de bristande underlagen. / The first areas of national heritage were identified in connection with the spatial national planning that was initiated in Sweden in the 1960s. The reason for appointing areas of national heritage was to provide the municipalities guidance in how unique environments should be managed in a sustainable manner and protected from significant damage so that future generations can enjoy them. The paper uses a case study on chalets of national heritage for the cultural resource management in Mora municipality in Sweden. The case study shows that a lack of economical- and human capital makes it hard to keep the documentation current and the dialogue between the involved parties becomes absent. The municipalities need support and guidance from the government in managing areas of national heritage. The conclusion is that most of the problems with areas of national heritage can be linked to the enforcement of the regulations rather than the legislation itself.

Dissertação(mestrado)-Universidade Federal do Rio Grande, Programa de Pós-Graduação em Geografia, Instituto de Ciências Humanas e da Informação, 2011. / Submitted by Caroline Silva (krol_bilhar@hotmail.com) on 2012-07-26T16:08:28Z No. of bitstreams: 1 Dissertacao_Fabricio_Santiago_Pomar.pdf: 20581334 bytes, checksum: 2659b3976b8ff72d16048ce639466500 (MD5) / Approved for entry into archive by Bruna Vieira(bruninha_vieira@ibest.com.br) on 2012-08-03T21:38:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertacao_Fabricio_Santiago_Pomar.pdf: 20581334 bytes, checksum: 2659b3976b8ff72d16048ce639466500 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-08-03T21:38:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao_Fabricio_Santiago_Pomar.pdf: 20581334 bytes, checksum: 2659b3976b8ff72d16048ce639466500 (MD5) Previous issue date: 2011 / Esta dissertação aborda as mudanças ocorridas na paisagem edificada da Avenida Rio Grande, núcleo urbano inicial do balneário Villa Sequeira/RS, tendo como referencial empírico os casarões e chalets construídos no final do século XIX e primeira década do século XX, em estilo originalmente europeu, bem como as regulamentações urbanísticas contidas nos Planos Diretores do município. As mudanças se referem à demolição dos chalets centenários para dar lugar à prédios verticais de até seis pavimentos; aos novos valores de uso e sentido dado aos antigos espaços; além da descontextualização do entorno dos chalets que ainda permanecem erguidos, resistindo à pressão urbana e à especulação imobiliária. Esse balneário marítimo, fundado em 1890, possui grande relevância política, histórica e patrimonial, conservando em sua paisagem edificada elementos materiais que caracterizaram sua história. / This dissertation adresses the changes in the built landscape of the Rio Grande Avenue, urban core’s initial balneary Villa Sequeira/RS, referencing the empirical houses and chalets built in the late nineteenth century and first decade of the twentieth century, in originally European style, as well as town planning regulations contained in the Director Plan of the municipality. The changes relate to the demolition of century-old chalets to give rise to vertical buildings of up to six floors; to the news values of use and meaning gives to the old spaces; in addition to discontextualization surrounding to the chalets which are still raised, resisting to urban pressure and real estate speculation. This balneary, founded in 1890, has great political, historical and heritage relevance, preserving in the built landscape material elements that characterized its history.

The aim of the diploma thesis is sustainable tourism in the mountainous environment. Alpine habitats include a valuable natural environment where tourism can leave lasting effects. Research focuses on the operation of mountain chalets in the High Tatras and the influence of alpine tourism on the environment in terms of three pillars of sustainable development using qualitative methods, namely the triangulation method. Key words: sustainable tourism, mountain chalets, alpine tourism, High Tatras