• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad händer med kunskapen när medarbetarna arbetar på distans? : En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på organisatoriskt lärande

Larsson Szöges, Maria, Stranne, Sara January 2022 (has links)
SAMMANFATTNING   Titel: Vad händer med kunskapen när medarbetarna arbetar på distans? En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på organisatoriskt lärande. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Maria Larsson Szöges och Sara Stranne Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 – Januari Syfte: Covid-19 pandemin har medfört att många organisationer har tvingats att övergå till distansarbete vilket ändrar förutsättningarna för organisationer och deras arbetssätt. Det är av yttersta vikt för organisationer att ständigt utvecklas och dra nytta av olika kompetenser som finns inom företaget. Därmed är organisatoriskt lärande väldigt viktigt för organisationers konkurrenskraft och överlevnad på lång sikt. Studiens syfte är att skapa förståelse för vilken påverkan det plötsliga införandet av distansarbete har på organisatoriskt lärande. Syftet besvaras med hjälp av forskningsfrågan: Hur påverkar distansarbete processerna i organisatoriskt lärande? Metod: Studien är utförd med hjälp av kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer utförts. En fallstudie har utförts på en av Sveriges storbanker där tio medarbetare på ett bankkontor har intervjuats. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys som utgår från processerna i 4i framework. Resultat och slutsats: Resultatet visar att distansarbete påverkar delaktigheten och det informella lärande, vilket i sin tur har en påverkan på det organisatoriska lärandet. Slutsatsen är därför att det finns en påverkan på organisatoriskt lärande när medarbetarna arbetar på distans. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att vi tydligt har sett att organisatoriskt lärande blir påverkat av distansarbete, men även att vissa delar inte blir påverkade. Med bakgrund av att distansarbete anses av tidigare forskning vara den nya arbetsnormen är studiens praktiska bidrag att dels uppmärksamma att distansarbete påverkar det organisatoriska lärandet. Samt att visa på faktorer som påverkar organisatoriskt lärande vid distansarbete och hur befintliga strukturer och forum behöver anpassas vid distansarbete.  Förslag till fortsatt forskning:  Ett förslag till fortsatt forskning är att utföra en longitudinell studie för att se hur organisatoriskt lärande påverkas på längre sikt av distansarbete.  Nyckelord: Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work / ABSTRACT   Title: What happens to knowledge when employees work remotely? A qualitative study of the impact of telework on organizational learning. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maria Larsson Szöges and Sara Stranne Supervisor:  Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - January Aim: The Covid-19 pandemic has meant that many organizations have been forced to switch to teleworking, which changes the conditions for organizations and their working methods. It is of outmost importance for organizations to constantly develop and benefit from the various competencies that exist within the company. Thus, organizational learning is very important for organizations' competitiveness and long-term survival. The purpose of the study is to create an understanding of the impact that the sudden introduction of telework has regarding organizational learning. The purpose is answered with the help of the research question: How does teleworking affect the processes in organizational learning? Method: The study is performed using a qualitative method, where semi-structured interviews are performed. A case study has been carried out at one of Sweden's major banks where ten employees at a bank branch have been interviewed. The interview results have been analyzed using thematic analysis based on the processes in the 4i framework. Result and Conclusions: The results show that telework affects participation and informal learning, which in turn has an impact on organizational learning. The conclusion is therefore that there is an impact on organizational learning when employees work remotely. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study is that we have clearly seen that organizational learning is affected by distance work, but also that certain parts are not affected. Given that teleworking is considered by previous research to be the new work norm, the study's practical contribution is to draw attention to the fact that teleworking affects organizational learning. And to show factors that affect organizational learning in telework and how existing structures and forums need to be adapted in telework. Suggestions for future research: A proposal for further research is to carry out a longitudinal study to see how organizational learning is affected in the longer term by teleworking. Key words:  Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work
2

Chefers upplevelser av lärande i beslutsprocesser : En tillämpning av 4I-ramverket för organisatoriskt lärande

Axén, Maja, Marklund, Anette January 2022 (has links)
Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma.    Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande.  Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys.    Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma.   Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.

Page generated in 0.0586 seconds