Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

The aim of this study is to examine the experienced needs of elderly (65 years or older) homeless individuals who, currently, lives in supported housing facilities. The study is based on five qualitative unstructured interviews with five elderly homeless men living in two separate supported housing facilities. The theoretical framework is Maslows hierarchy of needs. The results of the study show that the elderly homeless in this study experience three types of needs, of which two are perceived as more important. The third type of needs (which falls under what Maslow describe as ” safety needs” and concerns the physical health), for which they experience that they get necessary help, constitutes more of an obstacle to meet their other needs. These two main needs are needs of belongingness and love (specifically needs to establish and/or maintain relationships to others such as family or friends) and, partly, needs of self-actualization (specifically needs to engage in activities which they are” suited” for and which interests them). One main problem to meet their needs, apart from their physical health problems, is associated with their current housing situation which limits their possibilities to meet these need as a result of e.g. existing rules and restrictions.

På Sveriges akutmottagningar ses att vistelsetiden ökar och att äldre över 65 år är de som står för nära hälften av alla akutbesök och mer än hälften av all sammanlagd vårdtid. Vistelsetiden inom sjukvården beskrivs med två begrepp, LOS som står för den totala vistelsetiden inom sjukhuset och ED LOS som beskriver vistelsetiden på akutmottagningen. Förlängd ED LOS och LOS drabbar äldre genom ökad förekomst av vårdskador och dödlighet. Skörhet är ett begrepp som används för att beskriva äldre som bedöms ha ökad risk att drabbas av sådana negativa konsekvenser. Sjuksköterskan på akutmottagningen har en nyckelfunktion inom patientsäkerhetsarbete och en viktig roll i att effektivisera patientflödet.  Syftet var att beskriva sjuksköterskeinitierade interventioner för sköra äldre på akutmottagning genom att undersöka vad som var gemensamt i interventionerna samt deras effekt på ED LOS och LOS.  En litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes via databassökningarna i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar som beskrev sjuksköterskeinitierade interventioner som utfördes på akutmottagningar och som mätte ED LOS och LOS inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys.  I resultatet framkom tre huvudkategorier med sju tillhörande underkategorier som beskrev gemensamma fynd i interventionerna. Huvudkategorierna var kunskapens betydelse för interventionen, samverkan för den sköra äldre och identifiering, bedömning och behandling av sköra äldre. ED LOS och LOS presenterades i relation till huvudkategorier och underkategorier. ED LOS minskade i nio interventioner, ökade i två och hade ingen signifikant skillnad i två. LOS hade ingen signifikant skillnad i fem interventioner och minskade i tre.  Slutsatsen var att specialistsjuksköterskor har en viktig roll i att utveckla, implementera och leda interventioner för sköra äldre samt att samarbete mellan professioner och över organisationsgränser och införande av snabbspår var viktiga gemensamma faktorer i interventioner som minskade ED LOS och i viss mån LOS.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett globalt fenomen där var femte människa regelbundet upplever måttlig till svår smärta. Otillräcklig förståelse och kunskap om egenvård av kronisk smärta kan vara ett hinder för många äldre personer. Otillräcklig smärtlindring kan medföra onödigt lidande för patienten. Kronisk smärta kan också påverka den äldre personens vardag så väl som deras livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenhet av omvårdnad hos äldre personer med kronisk smärta. Metod: Denna studie var en litteraturöversikt med induktiv design med 11 kvalitativa artiklar som urval. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte att det fanns ett ökat behov av kunskap om smärta, eftersom de stundtals tvivlade på sin egen förmåga att bedöma och lindra smärtan hos äldre personer, vilket gav en känsla av maktlöshet. Erfarenheten var att samarbete, tillit och en fungerande kommunikation inom det multi-professionella teamet var viktigt för att patientens smärtlindring skulle bli optimal. Slutsats: För att den äldre patienten med kronisk smärta ska få en god smärtlindring krävs att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap, samarbetsförmåga och självinsikt. / Background: Chronic pain is a global phenomenon, where every fifth person experiences moderate to severe pain regularly. Insufficient understanding and knowledge of chronic pain can be an obstacle for elderly patients. Pain relief that is insufficient contributes to unnecessary suffering for the individual. Chronic pain can also influence elderly patients' everyday life, as well as their quality of life. Aim: The aim of this study was to describe the health care staffs’ experience of nursing in elderly patients with chronic pain. Method: This study was a literature review with an inductive design in addition to a selection of qualitative articles. Result: The health care staff expressed a need for increasing the knowledge about pain, as they sometimes doubted their ability to assess and alleviate the pain in the elderly, which gave a sense of the staff being powerless. The experience was that collaboration, trust, and a functioning communication within the multi-professional team had an important role for optimal pain relief. Conclusion: In order for the elderly patient with chronic pain to receive sufficient pain relief, the healthcare professionals need abilities such as knowledge, cooperation and self-awareness.