<p>In Sweden, there are considerable health differences between social groups and between women and men. Regardless of social position, women often report more symptoms than men. The aim of this study was to investigate how education is related to job satisfaction and to different aspects of well-being and symptoms in a nationally representative cohort of middle-aged women and men with children. Moreover, the study aimed to investigate the associations between education, job satisfaction, working-hours, partner status, number of children and various aspects of health. Regardless of gender, a long education was associated with significantly higher levels of general job satisfaction, sense of coherence, self-acceptance, purpose in life, personal growth and fewer physical and mental symptoms. General job satisfaction was a significant predictor of all health-related measures, apart from purpose in life. On the whole, men reported a better health compared to women who reported significantly more physical as well as psychological symptoms.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.</p>

<p>Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse. Ökad arbetstillfredsställelse borde kunna uppnås om företagen kan se till att de anställdas arbetsuppgifter innebär en lagom stor utmaning. Likaså att deras inställning till och förståelse för arbetsuppgifterna gör att arbetet känns meningsfullt.</p>

<p>Forskning visar att ungdomar verkar må allt sämre. Undersökningen testade eventuella samband mellan ungdomars stödnätverk och deras känsla av sammanhang (KASAM), språk/kulturs påverkan på dessa faktorer, samt vad som är viktigt hos en stödperson. Enkätfrågor om det sociala nätverket, för att fastställa KASAM samt om vem man vänder sig till i olika situationer besvarades av 147 gymnasieungdomar från Mälardalen. Positivt samband mellan KASAM och ungdomarnas stödnätverk påvisades. Ungdomarna vände sig främst till familjen vid behov av stöd, men kompisar var också viktiga, speciellt för tjejer. Det viktigaste hos en stödperson var att lyssna, vara förstående, finna lösningar, att den känner individen, samt att den är snäll. Tidigare forskning verkar kunna befästas - att ungdomar med ett starkt stödnätverk mår bättre.</p>

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse. Ökad arbetstillfredsställelse borde kunna uppnås om företagen kan se till att de anställdas arbetsuppgifter innebär en lagom stor utmaning. Likaså att deras inställning till och förståelse för arbetsuppgifterna gör att arbetet känns meningsfullt.

Forskning visar att ungdomar verkar må allt sämre. Undersökningen testade eventuella samband mellan ungdomars stödnätverk och deras känsla av sammanhang (KASAM), språk/kulturs påverkan på dessa faktorer, samt vad som är viktigt hos en stödperson. Enkätfrågor om det sociala nätverket, för att fastställa KASAM samt om vem man vänder sig till i olika situationer besvarades av 147 gymnasieungdomar från Mälardalen. Positivt samband mellan KASAM och ungdomarnas stödnätverk påvisades. Ungdomarna vände sig främst till familjen vid behov av stöd, men kompisar var också viktiga, speciellt för tjejer. Det viktigaste hos en stödperson var att lyssna, vara förstående, finna lösningar, att den känner individen, samt att den är snäll. Tidigare forskning verkar kunna befästas - att ungdomar med ett starkt stödnätverk mår bättre.

No description available.

In Sweden, there are considerable health differences between social groups and between women and men. Regardless of social position, women often report more symptoms than men. The aim of this study was to investigate how education is related to job satisfaction and to different aspects of well-being and symptoms in a nationally representative cohort of middle-aged women and men with children. Moreover, the study aimed to investigate the associations between education, job satisfaction, working-hours, partner status, number of children and various aspects of health. Regardless of gender, a long education was associated with significantly higher levels of general job satisfaction, sense of coherence, self-acceptance, purpose in life, personal growth and fewer physical and mental symptoms. General job satisfaction was a significant predictor of all health-related measures, apart from purpose in life. On the whole, men reported a better health compared to women who reported significantly more physical as well as psychological symptoms.

Å arbeide som miljøarbeider i psykisk helsevern er krevende, og kan føre til utmattelse, utbrenthet og sykemeldinger. Dette forskningsarbeidet har som tema hvordan veiledning kan være helsefremmende for de som deltar. Med utgangspunkt i Aaron Antonovskys teori om salutogenese og sense of coherence, på norsk opplevelse av sammenheng, har jeg undersøkt hvordan veiledning kan bidra til en slik opplevelse av sammenheng. Gjennom en kvalitativ studie med dybdeintervju av tre miljøarbeidere som arbeider i psykisk helsevern, har jeg sett på hvordan elementer i veiledning bidrar til opplevelse av begripelighet, håndterbarhet og mening. Jeg har hatt et spesielt fokus på narrativer og nyskriving av historien, som en måte å skape sammenheng i tilværelsen. For analysering av datamaterialet har jeg brukt både en Voice Centred Relational- metode og Interpretativ Phenomenological Analysis (IPA). Studien viser at det er betydningsfullt for opplevelse av sammenheng å få hjelp til å sette ord på erfaringer og å reflektere over egen person og praksis. Det er også betydningsfullt å være i deltager i en gruppe. Forskningen min viste at i tillegg til veiledningsgrupper var det et viktig supplement at miljøarbeiderne også får kollegaveiledning og kollegial bistand i avdelingen der de jobber. Forskning som kunne vært interessant i kjølvannet av denne studien, men som det ikke har vært mulighet for å gjøre innenfor oppgavens rammer er om kjønn har betydning for hvordan veiledning oppleves, og veiledning som kompetansehevende verktøy. / Working as a social worker in mental health care is demanding, and can lead to exhaustion, burnout and sick leave. This thesis is based on a qualitative research project where the main topic is how counseling can be health enhancing for those who participate. Empirical basis are in-depth interviews with three social workers working in mental health care. The research material is viewed through the lenses of Aaron Antonovsky’s theory on salutogenesis and sense of coherence. Analysis the data I have used both Voice Centred Relational method and Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The aim has been to examine how counseling can contribute to a sense of coherence. More specifically I have looked at how elements in counseling contribute to experience of comprehensibility, manageability and meaningfulness. I have had a special focus on narratives and rewriting of one's history as a way to create coherence in the existence. The study shows that to articulate experiences and reflect on own person and practice is an important contribution in creating and maintaining sense of coherence. It is also significant to participate in a group. My research showed that in addition to counseling groups, colleague counseling and collegial assistance in the department where they work, is an important supplement for the social workers that participated in the study. In the wake of this study I find it would be both interesting and useful to do research into the role of gender in counseling: to take a look at how men and women experience counseling, and its use as a tool for increasing competency. This lies outside of this project and cannot be investigated at this time.