Zugl.: Bern, Universiẗat, Masterarbeit, 2009.

Universiẗat, Diss., 1993--Oldenburg.

Univ., Diss--Zürich, 2004.

<p>Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storbanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär.</p><p>I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl.</p><p>Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storbanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka.</p><p>De banker som författarna har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Samtliga kontoren ligger i Stockholm och kundtjänstavdelningarna på respektive bank är ungefär av samma storlek. Författarna insamlade primärdata med hjälp av intervjuer med både kundtjänstchefer och kundtjänstanställda. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Med hjälp av teoretisk sekundärdata kunde materialet som författarna hade samlat in bearbetas.</p><p>De valda teorierna som författarna ansåg vara relevanta för uppsatsen var Maslows behovshierarki, Hertzbergs två-faktorsteori samt Förväntningsteorin.</p><p>Förutom en kort sammanfattning om respektive banks bakgrund grundar sig empirin på det material som författarna har samlat in från intervjuer med kundtjänstchefer och kundtjänstanställda.</p><p>Författarna tror att bankernas kundtjänstchefer även i fortsättningen kommer att behöva arbeta med att motivera, engagera och stötta unga nyexaminerade akademiker för att de ska stanna kvar i sina positioner. I synnerhet så länge det är en gynnsam arbetsmarknad för nyexaminerade akademiker och om banken bibehåller kravet att kundtjänstpersonalen ska ha en akademisk examen. Genom att kundtjänstchefen, tillsammans med den anställda, arbetar fram en plan för när och hur denne ska ta sig upp på nästa steg på karriärstegen och genom att tydliggöra vilka prestationer som krävs av den anställda för att erbjudas denna position så blir situationen mer hanterbar för båda parter. Detta genom att chefen får en anställd som arbetar på och kontinuerligt strävar mot ett attraktivt mål samtidigt som den anställda får klara kriterier och en utarbetad tidsram för hur och när hon/han kan förvänta sig en befordran.</p>

Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storbanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär. I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl. Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storbanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka. De banker som författarna har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Samtliga kontoren ligger i Stockholm och kundtjänstavdelningarna på respektive bank är ungefär av samma storlek. Författarna insamlade primärdata med hjälp av intervjuer med både kundtjänstchefer och kundtjänstanställda. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Med hjälp av teoretisk sekundärdata kunde materialet som författarna hade samlat in bearbetas. De valda teorierna som författarna ansåg vara relevanta för uppsatsen var Maslows behovshierarki, Hertzbergs två-faktorsteori samt Förväntningsteorin. Förutom en kort sammanfattning om respektive banks bakgrund grundar sig empirin på det material som författarna har samlat in från intervjuer med kundtjänstchefer och kundtjänstanställda. Författarna tror att bankernas kundtjänstchefer även i fortsättningen kommer att behöva arbeta med att motivera, engagera och stötta unga nyexaminerade akademiker för att de ska stanna kvar i sina positioner. I synnerhet så länge det är en gynnsam arbetsmarknad för nyexaminerade akademiker och om banken bibehåller kravet att kundtjänstpersonalen ska ha en akademisk examen. Genom att kundtjänstchefen, tillsammans med den anställda, arbetar fram en plan för när och hur denne ska ta sig upp på nästa steg på karriärstegen och genom att tydliggöra vilka prestationer som krävs av den anställda för att erbjudas denna position så blir situationen mer hanterbar för båda parter. Detta genom att chefen får en anställd som arbetar på och kontinuerligt strävar mot ett attraktivt mål samtidigt som den anställda får klara kriterier och en utarbetad tidsram för hur och när hon/han kan förvänta sig en befordran.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt. Studien bygger på Kondra &amp; Hursts tolkning av nyinstitutionell teori. Studien visade att de med kort erfarenhet av det svenska arbetslivet beskrev erfarenheter av anpassning, medan de med lång arbetslivserfarenhet menade att de inte behövt anpassa sig.  De som menat att de inte behövt anpassa sig beskrev dock situationer som vi utifrån teorin har tolkat som att deras ageranden blivit förgivettagna och därmed övergått till normativa beteenden. Genom studien har det framgått vilken betydelse det svenska språket har för möjligheten att få ett arbete, bli en del av gemenskapen på arbetsplatsen och förstå de rådande värderingarna och normerna. Flertalet av informanterna i studien beskrev skillnader mellan arbetslivet i hemlandet respektive Sverige gällande hierarki och sociala normer. Informanterna har anpassat sig genom att studera svenska, härma andra kollegors sätt att hantera olika situationer samt aktivt försökt lära sig “det svenska sättet” att göra saker.

Zugl.: Eichstätt, Ingolstadt, Univ., Habil.-Schr., 2008

Zugl.: Wien, Univ., Diss.

Thesis (doctoral)--Johann-Wolfgang-Goethe Universität, Frankfurt am Main, 1982. / Includes bibliographical references (p. [221-237]).

Universiẗat, Diss., 1998--Osnabrück.