Diss. phil.-hist. Bern, 2005. / Titel von Hülle.

Zugl.: Eichstätt, Kath. Universiẗat, Habil.-Schr., 2008.

Universiẗat, Diss., 2003--Kassel. / Lizenzpflichtig.

I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet av vår studie visar att det skett en förändring i den upplevda hälsan hos intervjupersonerna sedan de blev arbetslösa.

The purpose of this degree project is to examine, gain a deeper understanding of and describe thefactors that contributed to a successful adaptation to the Swedish labor market for immigrant graduatesfrom the Middle East. We have used a qualitative data collection method and nine immigratedgraduates from the Middle East have been interviewed. Of these, five were male and four were female.The questions answered in our study are: "What significance have immigrant backgrounds had on theiradaptation to the Swedish labor market?" And "what role have social institutions in the individual'svicinity played for the individual's adaptation to the Swedish labor market?". The theoretical point ofdeparture used is a conceptual device based on Bourdieu's thoughts. The result of this study shows thatmost of the interviewees have experienced a successful adaptation to the Swedish labor market. Theresult shows that what matters to the individual's adaptation is on the one hand individual factors, onthe other hand, social institutions. Interviewees' social and cultural capital, both from home and inSweden, as well as their habitus in terms of adaptability, willingness to take another job, and selfconfidence and goal awareness have contributed to their adaptation to the Swedish labor market.Societal institutions such as the Employment Service and municipalities have also played an importantrole by filling in where individuals' equity has been insufficient. The conclusion of this study is thatindividual factors and social institutions have contributed to a successful adaptation to the Swedishlabor market. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka, få en djupare förståelse för och beskriva vilkafaktorer som bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden för invandradeakademiker från Mellanöstern. Vi har använt oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod och nioimmigrerade akademiker från Mellanöstern har intervjuats. Av dessa, var fem män och fyra kvinnor.De frågeställningar som besvaras i vår studie är: ” Vilken betydelse har invandrade akademikersbakgrund haft på deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden?” samt ”vilken roll harsamhälleliga inrättningar i individernas närhet spelat för individernas anpassning till den svenskaarbetsmarknaden?”. Den teoretiska utgångspunkten som använts är en begreppsapparat baserad påBourdieus tankar. Resultatet av denna studie visar att de flesta av intervjupersonerna har upplevt enlyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Det som har haft betydelse för individernasanpassning är å ena sidan individfaktorer, å andra sidan samhälleliga inrättningar. Intervjupersonernassociala och kulturella kapital, både från hemlandet och i Sverige, samt deras habitus i form avanpassningsbarhet, villighet att ta ett annat arbete, samt självförtroende och målmedvetenhet harbidragit till deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Samhälleliga inrättningar såsomArbetsförmedlingen och kommuner har också spelat en viktig roll genom att fylla upp där individernasegna kapital inte räckt till. Slutsatsen av denna studie är således att individfaktorer och samhälleligainrättningar har bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden.

The purpose of the study is to investigate foreign-born academics experiences of the process into the Swedish labor market. The intention is to examine it in relation to the factors affecting language, integration and evaluation of education. The purpose leads to the following research questions; How is the process of getting into the Swedish labor market percieved by foreign-born academics? What factors are perceived to affect their entry into the Swedish labor market? In order to answer our questions, a qualitative method is used in the form of six semi-structured interviews. To understand and explain the phenomena that is explored the theoretical framework consists of a combination of different theories. It is a combination of socio-cultural perpectives, Linells (1978) theories of language and communication, and Foucaults (1982) power perspective. Based on the interview material four themes was constructed; valuation of education, the importance of language, the importance of integration and who shows the way? Inspite of their validated education the interviewees seemed to undervalue their professional skills and knowledge. This resulted in that they sought out jobs where they are considered to be overqualified. Because of the lack of knowledge in the Swedish language they felt that they were excluded from the labor market. All interviewees also felt that they would feel more connected to the Swedish society if they had a job. The material also showed that the guidance of authorities and private contacts contributed to the process into the Swedish labor market. Conclusions drawn from the results and the analysis was that experiences varied but that they because of informal reasons were discriminated in the Swedish labor market.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Sverige tar emot fler och fler högutbildade invandrare varje år. De börjar med att gå till de olika svenska kurser som finns som Svenska för invandrare (Sfi) eller Intensivsvenska för akademiker (Sifa), men det är ingen garanti för att lära sig svenska på en nivå som hjälper dem till en snabbare väg till arbetslivet. Undersökningen är fokuserad på invandrare som kommer till Sverige med en akademisk utbildning, det vill säga, en utbildning på universitets nivå som är minst tre år. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll svenskan spelar för högutbildade invandrare när det är dags att hitta ett kvalificerat jobb samt undersöka om det finns andra faktorer som hjälper dem att snabbare hitta ett kvalificerat jobb. Resultatet visar att det finns andra faktorer som väger mer än själva behärskningen av svenska. Genom de djupa intervjuerna som genomförs i studien, kommer man fram till att en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur snabbt man hittar ett jobb är kontakter. En till faktor som informanterna anger är behärskning av engelska. Till sist påpekar informanterna att tillgången till en praktikplats är mycket viktig, inte bara för att hitta ett lämpligt jobb, utan också för att få värdefulla kontakter som kan leda till arbetsmöjligheter.

Svenska för invandrare, sfi, är en frivillig språkutbildning för alla immigranter i Sverige, som har funnits sedan 1970-talet. Genom den etableringsreform som togs i bruk 2010 har alla flyktingar rätt till ett integrationsprogram där sfi ingår. Sfi utbildningen är gratis och även andra slags migranter kan ansöka om utbildningen på egen hand, men får inte ersättning för det. I denna uppsats analyseras statliga dokument, som Skolverkets kursplan och Skolinspektionens utvärdering av utbildningen, för att undersöka vad dessa förmedlar för integrationen. Fem intervjuer med immigranter som har gått sfi utbildningen används, vilka bidrar med åsikter om hur de anser att utbildningen har fungerat i praktiken för att främja integrationen i samhället. Rektorn för sfi i Gävle kommun används även som material för att få kommentarer om hur kommunen arbetar med detta. Slutsatsen av undersökningen kan sammanfattas utifrån att informanterna inte hade tagit del av de samhällsorienterande målen fast det står i kursplanerna att de ska uppnås. Däremot anser informanterna att om detta skulle fungera i praktiken skulle integrationen i det svenska samhället förenklas för de nyanlända immigranterna. Den viktigaste slutsatsen som kan tas från denna uppsats är att förbättring inom sfi:s utbildning måste ske för att skapa fler verktyg för integrationen i samhället och på arbetsmarknaden.

<p>Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet