Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index. Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi. Vi har studerat portföljernas värdeutveckling under perioden september 2003 till december 2011 för att se om portföljernas olika likviditet påverkar avkastningen. Genom regressionsanalyser där aktieomsättningshastighet, betavärde samt storleken använts som oberoende variabler har vi försökt förklara portföljernas överavkastning mot AFGX. Resultat: Vi har kommit fram till att det inte existerar någon likviditetspremie på Stockholmsbörsen under vår valda undersökningsperiod. Det samma gäller under uppåt- respektive nedåtgående marknadstrend. Det enda fallet där en mer illikvid portfölj presterar bäst är under januari månad. / Background: Earlier studies have concluded that there is a connection between a stock’s liquidity and its yield. Proof of this connection has mainly been found on foreign stock exchanges. On the Swedish stock market, earlier studies have concluded that this connection may not exist. The authors therefore intend to do a liquidity study on the Swedish stock market on a partly new time period to see whether this liquidity premium exists or not. Aim: The aim with this study is to investigate if there is a possibility to achieve a higher yield by investing in a portfolio consisting of relatively illiquid stocks contrary a portfolio with highly liquid stocks. We also want to investigate if the factors: liquidity, beta value and company size have a significant impact on the portfolios possible excess return in relation to an appropriate index. Completion: In this study, the authors have constructed three different portfolios consisting of ten stocks, each which represent the least, middle, and highest liquid stocks according to our liquidity measure. This measure has a one-month lag to make it possible to use as an active investment strategy. The authors have studied the portfolios growth during the period September 2003 to December 2011 to investigate if the difference in liquidity has any impact on the return. Through regression analysis, where stock turnover ratio, beta value and company size has been used as independent variables, the study tries to explain the portfolios excess return over the AFGX index. Results: The study concludes that there is no significant liquidity premium during our chosen time period. The same conclusion is drawn on the sub-periods with both an up going and down going market trend. The only period during which an illiquid portfolio outperforms a liquid portfolio is during the month of January.

Bakgrund: Under lång tid har den traditionella tolkningen varit att marknadspremier och högre avkastning på aktiemarknaden är kopplat till risk. Även den mest använda prissättningsmodellen idag, Capital Asset Pricing Model, bygger på detta antagande. I en artikel skriven av Ibbotson och Idzorek (2014) utmanas dock risk som den viktigaste faktorn bakom premier och avkastning. Artikeln innehåller stöd för att relativt hög avkastning har kunnat uppnås på den amerikanska marknaden genom att investera i portföljer med aktier som föregående år varit relativt opopulära. Den höga avkastningen genererades dessutom ofta till relativt låg risk. Intresse finns därmed att analysera effekten av aktiers popularitet även på den svenska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera effekten av aktiers popularitet på avkastning och risk. Genomförande: I denna kvantitativa studie har aktieomsättningshastighet och aktiestorlek utgjort approximationer för popularitet. Studien har genomförts via utvärdering av avkastning och risk i aktieportföljer uppdelade utifrån variablerna aktieomsättningshastighet och storlek. Vidare har sambandet mellan popularitet och avkastning undersöks via linjär regressionsanalys. Studien har både undersökt effekten av föregående års popularitet, samt effekten av popularitet samma år. Slutsats: Studien visar ingen entydig effekt för aktiers popularitet föregående år på avkastning eller risk, när olika approximationer för popularitetsmått studeras och jämförs. Studien kan konstatera att det inte finns något samband mellan föregående års popularitet och avkastning. Däremot finns det ett positivt samband mellan popularitet och avkastning de år aktiernas popularitet uppmätts, när aktieomsättningshastighet används som approximation. Dessutom kan studien fastslå stöd för aktieomsättningshastighet som ett bra mått på aktiers popularitet. / Background: Over the past few decades it has been generally accepted that market premiums come with an associated level of risk. Even the most widely used pricing model today, CAPM, leans on this assumption. In an article written by Ibbotson and Idzorek (2014) this assumption is challenged as the main driver of market premiums and returns. The article contains evidence that relatively high returns have been earned through buying less  popular stocks on the U.S. stock market. Surprisingly the risk-return dimension exhibited an inverse relationship. This evidence from the U.S. stock market motivates us to investigate to what extent this effect can also be seen on the Swedish stock market. Aim: The aim of this thesis is to identify and analyze the effect of a stock`s popularity on the risk and return. Completion: In this quantitative study, share turnover and market capitalization have been used as approximations for popularity. The effects of stocks popularity on risk and return have been are examined by evaluating the performance of portfolios when categorizing the stocks by share turnover and market capitalization. The statistical relationship between popularity and return is analyzed using regression analysis. This study has both studied the effect of last year's popularity, as well as the effect of the popularity of the same year. Conclusion: When various approximations for the popularity dimension are studied and compared, this study shows no marked effect of stock`s popularity from the previous year on risk and return. The study finds no statistically significant relationship between the previous year ́s popularity and return. However, there is a positive statistically correlation between popularity and return when measured during the same year as when the popularity was measured. In addition, the results establish evidence for the stock turnover as a good measure of popularity.

Today it is common for shares to be listed in alphabetical order in newspapers, indexes, databases, watch lists and statements. Investors often face a search problem because of the thousands of available shares. It causes investors to make use of a ready-made stock list to make a financial decision. In this study, we have investigated whether there is alphabetical bias on the Swedish stock exchange and whether it has any impact on the investment decision. Previous research shows evidence that alphabetical bias occurs in the selection of shares based on alphabetically arranged lists on the US stock exchange. In this study, a quantitative method was used for data collection, later data were processed using univariate analysis, bivariate analysis, and multivariate analysis. Using the data collected, the different variables could be calculated, Tobin's Q, Market value, Name flow, Stock turnover rate, Stock price, and Age. The result cannot ensure whether alphabetical bias occurs in the Swedish stock market, however, we can with 99% certainty determine that early placed shares receive higher Tobin's Q than late placed. / Idag är det vanligt att aktier noteras i alfabetisk ordning i tidningar, index, databaser, bevakningslistor och uttalanden. Investerare möter ofta ett sök problem på grund av de tusentals tillgängliga aktierna. Det får investerarna att ta hjälp av en färdig ordnad aktielista för att fatta ett finansiellt beslut. I den här studien har vi undersökt ifall det råder alfabetisk bias på Nasdaq Stockholmsbörsen och om det har någon inverkan på investeringsbeslutet. Tidigare forskning visar belägg för att alfabetisk bias förekommer vid val av aktier utifrån alfabetisk ordnade listor på den amerikanska börsen. I denna studie tillämpades en kvantitativ metod för datainsamlingen, senare bearbetades data med hjälp av univariat analys, bivariat analys och multivariat analys. Med hjälp av den insamlade data kunde de olika variablerna räknas fram, Tobins Q, Marknadsvärde, Namnflyt, Aktieomsättningshastighet, Aktiekurs (pris) och Ålder. Resultatet kan inte säkerställa om alfabetisk bias förekommer på den svenska aktiemarknaden, dock kan vi med 99% säkerhet fastslå att tidigt placerade aktier erhåller högre Tobins Q än sent placerade.

I allmänhet anges merparten av aktielistor i alfabetisk ordning. Tidigare studier har visat att investerare tenderar att handla aktier som hamnar tidigt i aktielistan mer frekvent än aktie som förekommer sent i aktielistan. Forskning inom psykologi föreslår att individer som möter ett stort antal alternativ försöker hitta genvägar för att underlätta beslutsfattandet. Det leder till irrationellt beteende hos investeraren där den letar efter första acceptabla alternativet istället för att bearbeta all tillgänglig information som berör aktier i aktielistan. Därför när investeraren söker igenom aktielistan i alfabetisk ordning uppifrån och ner har tidigt placerade aktier större chans att bli valda. Vi kommer i denna uppsats undersöka om det finns ”alfabetiskt bias” på Stockholmsbörsen. Studien undersöker om det finns ett samband mellan aktiens placering i aktielistan och aktieomsättningshastighet eller Tobins Q. Vi undersöker också om det finns skillnad i marknadsvärde och namnflyt mellan aktier som förekommer tidigt på aktielistan och aktier som står sent på listan. Resultatet från studien har visat att aktier som kommer tidigt i aktielistan handlas mer frekvent (aktieomsättningshastighet) och erhåller högre Tobins Q än aktier som förekommer senare i aktielistan. Vidare visade vår undersökning att det inte finns skillnad i marknadsvärde eller namnflyt mellan tidigt och sent placerade aktier. Det innebär att det finns belägg för att aktielistor i alfabetisk ordning bidrar till irrationellt beteende hos investerare på Stockholmsbörsen. / In general, stock information is presented in alphabetical order by company name or ticker symbol. Previous studies have shown that investors tend to trade stocks that fall early in the stock list more frequently than stocks that are late in the stock list. Research in psychology suggests that individuals encountering a large number of options try to find shortcuts to facilitate decision making. This leads to irrational behavior, where investor is looking for the first acceptable alternative instead of processing all available information relative to shares in the stock list. Therefore, when the investor searches through stock list from top to bottom, early stocks have a greater chance of being selected. This study will investigate whether there is "alphabetical bias" on the Stockholm Stock Exchange. The study investigates whether there is a correlation between the stock's placement in the stock list and the stock turnover rate or Tobins Q. We also investigate whether there is a difference in market value and name fluency between shares that are listed early on the stock list and stocks that are presented late on the list. The result of the study has shown that stocks placed early in the stock list are traded more frequently (share turnover rate) and receive higher Tobins Q than shares that appear later in the stock list. Furthermore, our survey shows that there is no difference in market value or name fluency between early and late stocks. This means there is evidence that stock lists in alphabetical order contribute to irrational behavior among investors on the Stockholm Stock Exchange.