Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D

Share-based incentive programs have become increasingly common in Sweden. At the same time, there is criticism of whether these have a positive effect on companies or not. The programs are intended to solve the so-called principal-agent problem, which arises when the ownership and control in a company are separated. Share-based incentive programs are intended to solve this dilemma by making the employees who participate in the program’s shareholders of the company. This study has examined whether share-based incentive programs benefit the companies’ shareholders. The study investigates this by using a first-difference method, based on the publicly traded companies at Nasdaq Stockholm. The study takes support from the principal-agent theory, the managerial power theory, and other studies within the field. The result from the study shows that there is no significant difference between the companies that use the share-based incentive programs and the companies that do not. Based on this result, it is concluded that share-related incentive programs do not benefit shareholders. / Aktierelaterade incitamentsprogram blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt finns det kritik mot huruvida dessa har en positiv effekt för företag eller inte. Programmen är tänkta att lösa det så kallad agentproblemet, som uppstår när ägandet och kontrollen i företag är separerade. Aktierelaterade incitamentsprogram är tänkta att lösa detta dilemma genom att göra de anställda som deltar i programmen till aktieägare i företaget. Denna studie har därför valt att undersöka huruvida aktierelaterade incitamentsprogram gynnar bolagets aktieägare. Studien undersöker detta genom att använda sig av en first-difference metod som baseras på bolagen på Stockholmsbörsen. Studien tar stöd från agentteorin, managerial power teorin samt tidigare forskning inom området. Resultatet från studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan bolagen som använder sig av de aktierelaterade incitamentsprogrammen och bolagen som inte använder sig av programmen. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att aktierelaterade incitamentsprogram inte gynnar aktieägare.