With the implementation of ‘the Swedish model’ and the new Rehn-Meidner-system, active labor marketpolicies became an important part of Swedish social democracy in the 1950-and 60s. With the term ‘active’ onerefers to direct methods of improving labor market conditions funded by the state, such as education and supportof the unemployed. In contrast, passive labor market policies only refer to state funded allowances. With acontinued rise of interest regarding these policies, this study aims to investigate and map out the politicalattitude of three Swedish parties regarding their own labor market policies. These are then compared to theviews of the traditional labor market policies, which presents us with interesting similarities and differences.The parties which are treated in this research are the Social Democrats, the Centre Party and the Moderate Party.In order to analyze how these parties actively frame their preferred policies, this study develops an appliancebased on the principles of framing as a rhetorical method, which then is used to analyze three kinds of officialtexts published by the parties themselves. One then finds that while the Social Democrats share a lot ofimportant similarities to their traditional values, some interesting differences appear regarding the importance ofnational businesses and entrepreneurship. Moreover, the Centre Party proves to have some important values incommon with the reference point, although it pushes more policies in line with economic liberalism whichwould prefer less involvement from the state. Lastly, the Moderate Party proves its liberal-conservative core as itgoes against most active labor market propositions. This study therefore concludes that, while there are sometraces of tradition left, Swedish labor market policy seems to be affected by a more liberal view of the marketand its actors.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna. Informanterna uttalade sig negativt om tvångsinslag inom åtgärder men visade sig också ha en förståelse för att vissa mått av tvång måste finnas för att systemet skall fungera. Studien tyder på att upplevt tvång också ger sämre resultat av åtgärderna. Vidare att avhopp eller nekande till åtgärd förekommer trots risken för sanktioner. Angående åtgärders självförtroendehöjande effekt rådde det delade meningar, likaså om deras studiemotiverande syfte. Inslag om vad som uppfattades som tvång väckte misstro och tycks ha lett till sämre studiemotivation eller till avhopp. Det fanns en rädsla hos alla informanter av möjligheten att som arbetspraktikant att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Tilltron till att inom en snar framtid kunna skaffa ett lönearbete varierade bland informanterna – hög utbildning i kombination med arbetsuppgifter av kvalificerad karaktär verkar ha ökat tilltron. Angående jobbsökarbeteende visade några informanter på aktivitet, andra på passivitet, detta beteende följde i stort sett tron på åtgärdernas upplevda självförtroendehöjande effekt. För den gruppen människor kan det konstateras en rundgång mellan åtgärder och tider av arbetslöshet. / I den här studien har den aktiva arbetsmarknadspolitiken speglats utifrån fyra långtidsarbetslösa informanters erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien gjordes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna tog fasta på informanternas upplevelser, åsikter och attityder kring sin långtidsarbetslöshet. Den har också tagit upp deras jobbsökarbeteende och upplevda chanser till ett framtida lönearbete. Resultatet visade bland att: långtidsarbetslösa medvetet kunde välja att vara utan arbete; att man kunde ha vistats i landet i många år utan att få ett fotfäste på den öppna arbetsmarknaden; att tvångsinslag inom åtgärder väckte misstro; att en ”rundgång” mellan arbetslöshet och åtgärder kunde konstateras; att åtgärder kunde upplevas som ett slöseri; att avhopp från åtgärder kunde ske trots risken för sanktioner från myndigheters sida; med flera resultat.

The local labour market policy in Sweden offers activities to unemployed people who need more competence to get self-sufficient. To get hired the unemployed people need employers who want to hire them. Employers’ perception of the activities from the local labour market policy is therefor crucial for the unemployed who take part in the activities. This master’s thesis aims to interview employers from low-skilled work and take part of their perception of the local labour market policy and their descriptions of their recruitment. This study is conducted via short telephone interviews with 277 employers in a county of Sweden. With a theoretical framework of institutional logics the result shows that there is a gap between the local labour market policy and the employers. The gap is visible mainly through the employers expression that the participants from the local labour market policy do not meet the employers requirements to be able to get hired. The employers seem to be governed by institutional logics such as market, individualization and to some extent also democratic logics.