Trauma eller livshotande tillstånd medför att en individ blir patient och i förlängningen kan bli aktuell för trauma- och akutkirurgi. Aktuell inriktning av kirurgisk behandling är flytande och kan utföras oavsett kontext samt tid på dygnet. Det initiala omhändertagandet sker på akut- eller traumaenhet. Individens förmåga att ta in och hantera det som sker kräver en känsla av sammanhang. Syftet var att belysa vuxna individers upplevelser av traumaomhändertagande på akutrum och relaterade föreställningar kring att eventuellt behöva genomgå akutkirurgi. Aktuell metod utgör en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Underlaget består av 15 originalartiklar där data har bearbetats med integrativ analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman och berör alla upplevelser inför möjlig eller konstaterad akutkirurgi ur sammanhanget av ett traumaomhändertagande. Upplevelserna förenas med känsla av sammanhang inom individen. Individens sammanhängande upplevelse består i många omvälvande känslor som rädsla, oro och ovisshet inför vad som kommer att ske. Kommunikation och vikten att tillhandahålla adekvat information är av yttersta vikt. Vårdpersonal kan utgöra ett viktigt stöd för individen. Negativa upplevelser existerar och består till en del av brist på information, förståelse, delaktighet samt förmågan för individen att uppleva ett sammanhang under det akuta omhändertagandet. Förbättringspotential finns både avseende bemötande samt vårdpersonalens sätt att hantera patientens upplevelser sprungna ur rädsla och oro inför ett eventuellt akut kirurgiskt ingrepp. Vårdrelationen som etableras förutsätter fullgod kommunikation och ett adekvat personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskans sida. Förhållningssättet sjuksköterskan använder sig av bör även koncentreras till att stärka individen i att uppnå och bevara en hög grad utav känsla av sammanhang. / The occurrence of traumatic or life-threatening conditions means that an individual becomes a patient and, in the long run, may be considered for trauma- and emergency surgery. The current branch of surgical treatment can be carried out regardless of context and at any time of the day. The initial care takes place in an emergency or trauma unit. The individual's ability to comprehend and deal with what is happening requires a sense of coherence.  The aim was to shed light on adults' experiences of trauma care in the emergency department’s crash room and related beliefs about possibly having to undergo emergency surgery. The current publication is a general literature review with a systematic method. The basis consists of 15 original articles where the data has been processed with integrative analysis. The results are presented in three overall themes and touch on experiences concerning possible or ascertained emergency surgery in the context of trauma care. The experiences are combined with the sense of coherence within the individual. The individual overall experience contains many upsetting emotions such as fear, worry and uncertainty about what will happen. Communication and the importance of providing adequate information are of utmost importance. Healthcare professionals can provide important support for the individual. Negative experiences exist and consist in part of a lack of information, understanding, participation and the ability for the individual to experience context during the moments of emergency care. Potential for improvement is present both in terms of treatment and the way the healthcare professionals handle the patient's experience stemming from fear and anxiety before a possible emergency surgical intervention. The care relationship that is established presupposes good communication and an adequate person-centred approach on the part of the registered nurse. The approach the registered nurse uses should also concentrate on strengthening the individual in gaining and preserving a high degree of sense of coherence.