In an ever-changing world as ours, the population increases rapidly. There will be great challenges for urban planning when it comes to finding effective, optimized and sustainable solutions. The city planners must find the most optimal way of land usage and one way of reaching this can be obtained through a land-suitability analysis. Land-suitability analysis can be described as a combination of both Geographic information system (GIS) and Multi-criteria analysis (MCA) and is used to obtain the most optimal position for a specific land usage, e.g. residential areas. GIS and MCA can both be used separately but can also be used as described in a combination. The aim of this study is to compare two different municipalities, Nordanstig and Sundsvall, and how the weighting of social functions in planning housing projects differs in them. Another purpose is to compare two different MCA weighting methods and how they affect the final results. The methods used were Analytical Hierarchical Process (AHP) and Fuzzy AHP (FAHP). Using the output of the poll and the interviews from the representatives of the two municipalities weights were computed. The purpose of the study is to find suitable locations where residential areas can be built. The result of the study shows that the officials ranked the weights of the social functions in a new residential area differently. The respondent from Sundsvall ranks public transportation as the most important factor, while the respondent from Nordanstig ranks larger road/railway the highest. The final results end up in the same urban areas in both AHP and Fuzzy AHP methods. The main differences between them are the sizes of the areas and their exact extents. The biggest area was achieved through Sundsvall’s FAHP weighting and was located in the urban area of Gnarp. The area was about 118.5 hectare in size. To check whether the results can be considered appropriate a sensitivity analysis has been performed, using inverted weights taken from the poll and the interviews. / I en värld där befolkningen ökar kraftigt och är i ständig förändring, där ställs samhället och dess beslutsfattare inför stora utmaningar. En av dessa utmaningar är att planera samhällen på ett effektivt och optimerat sätt, som även innefattar hållbara lösningar. Med en strävan att på bästa sätt använda marken i staden, samhället och landet så kan en lämplighetsanalys användas. En lämplighetsanalys är en kombination av att använda Geografisk informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA) för att få fram den mest lämpliga platsen som för exempel ett bostadsområde. Både GIS och MKA är var för sig viktiga delar i samhället som även kan användas i kombination. Studiens syfte är att jämföra två kommuner, Nordanstig och Sundsvalls kommun, och deras olika viktning av samhällsfunktioner vid bostadsplanering. Det andra syftet är att jämföra hur två olika MKA metoder påverkar de slutliga resultaten. De två olika metoderna är Analytisk hierarkisk process (AHP) och Fuzzy AHP. Med hjälp av enkät och intervjuer av representanterna från kommunerna så tas vikter fram. De tillfrågade var tjänstemän från de två kommunerna, en från vardera kommunen. Målet med studien är att få fram områden där bostadsområden kan byggas, med hjälp av en multikriterieanalys. En bostadsplanering som tar in hållbarhets aspekter tidigt strävar mot att bidra till ett miljövänligare samhälle, aspekter som busshållplatser och park och fritid. Resultatet visar att de olika tjänstemännen rangordnar kriterierna olika på vad som är viktigast när det kommer till samhällsfunktioner i ett nytt bostadsområde. Representanten från Sundsvall rangordnar Kollektivtrafiken högst och representanten från Nordanstig rangordnar Större väg/järnväg högst. Slutresultatet visar att placering av bostadsområdet hamnar vid AHP metoden ungefär vid samma orter som vid Fuzzy AHP metoden. Det som skiljer är storleken på de olika områden och deras mer exakta utbredning. Det största området blir enligt Sundsvall viktning till FAHP och beläget i tätorten Gnarp, ytan blir då ca 118,5 ha stor. För att kontrollera om resultatet kan anses vara lämpligt har en känslighetsanalys gjorts, genom inverterade vikter tagna från enkäten och intervjuerna.