Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Tekn. högsk., 1999.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2010.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett. I grunden anser jag att man inte kan göra skillnad mellan gestaltning av bostäder och andra typer av byggnader. Behoven och funktionerna varierar men det är alltid lika viktigt med en omsorgsfullt gestaltad miljö. Dock är det ofta stor skillnad att arbeta med bostäder i flerfamiljshus jämfört med offentliga eller kommersiella byggnader. I de flesta bostadsprojekt är ekonomin mer pressad och det gäller att tidigt anpassa projektets ekonomi till de förutsättningar som gäller. I min text försöker jag skriva vilka aspekter som är särskilt viktiga vid bostadsplanering. Jag gör också en jämförelse mellan ekonomiska förutsättningar för produktion av bostadsrätter och hyresrätter. Vilka politiska och ekonomiska beslut skulle behövas för att öka produktionen av bostäder och minska bostadsbristen. / I have selected 12 of the housing projects that I worked on for the last twenty years. For these projects, me as an architect has had a primary responsibility for the entire project or parts of it. I start my text with reflections on some aspects which guided my work and apply to all the 12 projects. I conclude with a brief description of the selected projects, one for one. Basically, I believe that you cannot make a difference between the design of housing and other types of buildings. Needs and capabilities will vary, but it's always important to carefully shape the environment. However, it is often a big difference to work with multi-family housing compared to public or commercial buildings. In most residential projects the economy is more pressured. In my text, I try to write what aspects that is particularly important for housing planning. I also do a comparison between the economic conditions for production of condominiums and rental apartments. What political and economic decisions would be needed to increase the production of housing units and reduce the housing shortage?

Personer med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter att nyttja vår miljö som personer utan sådan svaghet. Bostaden och dess omgivning är ur denna synvinkel kanske den viktigaste platsen för oss människor att kunna hantera och använda såsom den behövs, för det är trots allt där de flesta av oss spenderar mesta delen av vår tid. Att tillgodose en bostads invändiga tillgänglighet finns det ofta goda förutsättningar och tekniker för, medan tillgänglighet utanför bostaden inte alltid kan ses lika självklart.   Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsättningar samt gängse styrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i denna rapport ett förslag på utvändigt tillgänglighetsanpassat boende för tomten Tollered 4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation som innebär branta sluttningar i flera väderstreck. Utredningen har främst fokuserat på problematiken kring vägar och vägsystem, angöringar, parkeringsplatser och entrélösningar.   Genom att också studera och tolka tre svenska bostadsområden som anses likvärdiga och relevanta i förhållande till rapportens mål, visar det sig att den största bristen i denna typ av områden är tillgången till tillgängliga entréer och gångvägar. Det framgår också att det ofta finns en stark vilja att i denna typ av projekt behålla naturen runt om bebyggelsen orörd. Detta innebär att tillgängligheten i vissa delar får göra avsteg och därmed försämras boendekvalitén för personer med eller utan någon funktionsnedsättning.   Hur ett bostadsområde i kuperad terräng som tillgodoser samtliga krav på tillgängliga utemiljöer utformas, varierar något beroende på tomtens unika utformning. Resultatet av vår tillgänglighetsstudie för Tollered 4:49 visar dock tydligt att vägarnas placering och dess tillgänglighet har en avgörande inverkan på hur området i övrigt går att göra tillgängligt. Det visar sig också att tomtens karaktär med sitt naturliga skogslandskap inte alls behöver påverkas av tillgänglighetens infriande. Tvärtom kan tillgängligheten istället medföra att bostadsområdet på ett bekvämt vis kan användas av fler människor som då kan ta del av de fina naturkvalitéerna. Studien visar också att det är möjligt att bygga tillgängliga bostadsområden med hög exploatering, men att det ofta beror på beställaren och vilka resurser och intentioner han eller hon har.   En tillgänglig miljö är enligt FN:s lagstiftning en människas rättighet och det borde därför vara en självklarhet att alla nyproducerade bostäder med tillhörande omgivning skall utformas så. Men det finns också gränser för vad samhället och den enskilde människan anser vara ekonomiskt försvarbart, något som skulle vara intressant att utreda i vidare studier kring frågan. / People with disabilities should have the same opportunities to use their environment as people without such disability. The residence and its surroundings is in this respect perhaps the most important place for us humans to be able to manage and use as needed, for it is where we spend most of our time. There are often good opportunities and techniques to accommodate the accessibility within the residential interior, while the outdoor availability is not always as obvious.   By studying implications of different disabilities and current governing laws and recommendations related to these, this report presents a proposal of the exterior accessibility on the site Tollered 4:49 in Lerum. The location of the current site involves steep slopes in several directions. This report has primarily focused on the problem of roads and their systems, parking areas and entrance solutions.   Additionally, by studying and interpreting three Swedish residential areas that are considered similar and relevant in relation to the studied project, it appears that the main absence in this type of area is the lack of accessibility of entrances and footpaths. It also appears that there often is a strong desire to, in this type of project, keep the surroundings nearby the buildings untouched. This means that the accessibility in these areas may to some extent deviate and consequently lower the quality of housing for people with disabilities and also for people without any disability for which accessibility creates a comfortable and convenient environment.   How a residential area in hilly terrain can be planned according to current governing laws and recommendations, depends on the terrain and the layout of the current site. The result of studying the site Tollered 4:49 clearly shows that the roads and the layout of these have an decisive role on how the site in general can be planned according to accessibility requirements. It also appears that the site can maintain its natural character without making any compromise regarding accessibility requirements. On the contrary, increased availability, results in a residential area which in a convenient way can be used by more people. It also appears possible to build accessible housing with a high rate of exploitation, but that it often depends on the client and the resources and intentions he or she has.   An accessible environment is by United Nations law part of our human rights and it should therefore be selfevident that all newly built housing and their related environment shall be designed according to this. However, there are limits to what society and individuals consider being financially viable, something that would be interesting to investigate in further studies on the issue.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka. Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte? Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har. Det är omöjligt att peka ut en skyldig aktör till det låga bostadsbyggandet eftersom ansvaret idag är fördelat på stat, finansinstitut, kommuner och byggherrar. Även om kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar så sitter marknaden och byggherrarna på självaste verktygen. Finansinstitut, lagar och regler har också avgörande roller i bostadsbyggandet och den höga planreserven beror till stor del på den allt friare marknaden som ger upphov till spekulation och ackumulation. Även om varje outnyttjad detaljplan har sina särpräglade förutsättningar så påverkas alla planer av marknadens och fastighetsbranschens vinstsökande. Resultaten i intervjuerna pekar på att hyresrättslägenheten är missgynnad på bekostnad av bostadsrätten, vilket är en anledning till att vi idag har en bostadsbrist i kombination med hög planreserv. Hyresrätter är det som allt fler efterfrågar men när det är mer fördelaktigt att bygga bostadsrätter är det svårt att hitta tillräckligt med byggherrar som investerar i nybyggnation av denna upplåtelseform. Många av de hyresrätter som byggs idag har höga kostnader som speglar sig i hyran, vilket tillsammans med låga räntor resulterar i att det i regel blir mer lönsamt att bo i bostadsrätt. Något som också på kan tänkas påverka efterfrågan av bostäder. Utfasningen av allmännyttan och indragningen av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är också bidragande orsaker till det låga byggandet av hyresrätter. För att lösa problemet med bostadsbristen, utan segregering och ojämn geografisk utveckling som resultat, kan det förutsättas att breda insatser i både skatte- och finanspolitik och kommunpolitik behövs.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

No description available.

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.</p>