KORTFATTAD SAMMANFATTNING En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv.

I denna studie kommer utvalda landsbygdskommuner och storstadskommuners bostadsförsörjning och boendelösningar för nyanlända att undersökas. Syftet är att jämföra landsbygdskommuners och storstadskommuners strategier för bostadsförsörjning för nyanlända och att undersöka vilka faktorer som påverkar försörjningstrategiernas utformning och förändring över tid, samt att undersöka vilka bostadslösningar som finns för nyanlända och vilka olika kriterier kommunerna använder och att ta reda på om kommunerna ser förbättringar i bostadsförsörjningen. Syftet uppnås genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner på fyra kommuner spridda över landet. Resultatet visar att kommuntypernas bostadsförsörjningsstrategier och boendelösningar har likheter och olikheter. Båda kommuntyperna har utmaningar med integration och segregation och ser bosättningslagen som problematisk. I storstadskommunen har man använt sig av olika typer av boendelösningar med tillfälliga kontrakt medan man i landsbygdskommunerna alltid haft ett stort bostadsbestånd och använt sig utav permanenta kontrakt. Den största utmaningen för landsbygdskommunerna är de begränsade arbetsmarknaderna och problem med aktiv medverkan, medan det för storstadskommunen är att hitta bostadslösningar som fungerar över tid och att det kommer ett ojämnt flöde av nyanlända till kommunen vilket skapar svårigheter i planeringen.

Denna uppsats behandlar förändringar i den svenska strategiska översiktsplaneringen i allmänhet samt i relation till bostadsplanering. Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar som kan identifieras i kommunala översiktsplaner från dess introduktion i 1987 till idag. Denna undersökning har utförts genom att analysera befintliga översiktsplaner från fyra utvalda kommuner; Gävle, Norrköpings, Sundsvalls och Västerås. En dokumentanalys och kodningsanalys genomfördes och jämfördes med befintliga studier inom nyliberalism och bostadsplanering. Analysen visar att det finns nyliberala tendenser inom alla fyra kommuner. Det kan identifieras genom tydliga förändringar gällande kommunernas hanterande av bostadsplanering för att attrahera investeringar i näringslivet och högutbildade. Det kan även ses genom en förändring i hur kommuner önskar att utveckla turist- och besöksplatser för att attrahera besökare till regionen. Orsaken till detta är sannolikt förändringar i den globala marknaden där städer måste omvandla sig själva till världsstäder för att göra sig konkurrenskraftiga i en växande global ekonomi och sammankopplad omvärld. De stigande kraven på att attrahera högutbildade innebär dock att utsatta grupper och låginkomsttagare ställs åt sidan, något som försämras genom brist på användande av nuvarande och aktuell forskning inom kommunal översiktsplanering och bostadsplanering.

<p>When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer. Garden city was an expression witch wasinvented in the late 1900th century by a man named Howard Ebenezer. This way toplan a city is about creating buildings in a reasonable size where every house has itsown garden. There is beyound this several other qualitys specific for garden citys.When it comes to ecological planning the lack of obvious choises of inspirationmodels is overwhelming. Many citys applys part of the ecological thinking but fewuses the whole concept.The territory that this report is about is geographicly oriented in the northeast ofVarberg in the outskirts of a village called Trönninge. The territory has earlier beanused for agriculture purposes. During the process of making the illustration planmodels over this property the topografic condition has been payed attention to. Allthree of the illustration planpreposals has been gone througt seperatly to acive thecaracter of its inspiration model. The area of a nursury school with a landrecomondation of 5000 m² exists in all three proposals.During the planning accordig to SCAFT/TRÅD adaptation of its traffic planningsolution has been used as far as it is possible. The final proposal contains a relativelyseparated plan where the different areas has its own caracter concerning buildingtypes. The illutsration plan proposal with inspiration collected from the garden citycontains a much more mixt building planning but it contains a more pronouncedquarter fealing than the other proposals. In the proposal inspierd by ecologicalplanning the point of the compass determined the location of the buildings. The bestlocation to receive the most sun as possible is east-west whith one of the buildigslongest sides facing the south.To be abel to understand the illusration plan proposals better they nead to bereachable when the description is overviewd. The area has a couple of geographicdeviation in form of two cliffs wich create intresting conditions and has been keeptintact in all three of the illustation plan proposals.</p>

Idag planerar och exploaterar vi allt mer i städer och samhällen. Vi har behov av bostäder eftersom Sveriges befolkning ökar och kommunens planering sker därför därefter. Men vi har också ett behov av grönytor, ur flera hälsoperspektiv behövs natur och grönska för vårt välmående. Både grönytor och bostäder är ett allmänt intresse som behöver tillgodoses vid planering och utveckling av områden, men hur planerar man för dessa viktiga intressen och behov? Syftet med denna uppsats är att analysera turistkommuners planering av bostäder och grönytor och jämföra två turiststarka kommuners planering av dessa. Kommunerna som jämfördes var kustkommunen Tanum och fjällkommunen Malung-Sälen. För att svara på uppsatsens frågeställningar genomfördes granskning av översiktsplaner, detaljplaner samt offentliga tryck som är relevanta i ämnet. Utöver det genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med planchef eller motsvarande i respektive kommun för att samla så mycket kunskap som möjligt. I arbetet spelar också miljökvalitetsmålen en betydande roll då målet god bebyggd miljö har motsvarande fundament som de som undersöks i uppsatsen. I slutsatsen kan man se att de turiststarka kommuner som granskats inte har samma problem i planeringen. De har båda olika förutsättningar vilket kan bidra till det skiftande resultatet. Då båda kommuner redan har stora grönområden utanför planeringsytorna anses inte frågan om att grönytor försvinner i tätorterna som ett problem. Att bostäder blir fritidshus istället för permanenta är ett problem som är närmast obefintligt i Malung-Sälen till skillnad från Tanum. Miljökvalitetsmålet bearbetas inte heller medvetet i planerna på den lokala nivå som behövs för att bromsa upp dagens förlust av biologisk mångfald, dock finns metoder i planeringen som är till miljöns fördel men som inte benämns som just miljökvalitetsmål. Om kommunernas olikheter beror på de olika förutsättningarna och kommunernas uppbyggnad eller om turistkommuner generellt har olika planeringsmetoder kan inte med säkerhet avgöras utifrån endast två kommuner. Men fastställas kan att förevarandes planeringsmetoder skiljer sig åt. / Today we are planning and developing a lot in cities and villages. Due to Sweden's increasing population our needs for housings is increasing and the counties planning befall thereafter. But we do have a need of green areas as well, both seen to health in several perspectives but also for our well-wellbeing. Both green areas and housings are common interest that needs to accommodate in every planning, but how do you plan for those? The purpose for this thesis is to analyse and compare two counties with a lot of tourists in their planning of green areas and housings. The comparing counties are west coastal Tanum and the mountain filled Malung-Sälen. To answer the questions in the thesis the counties overview plans, detailed plans and public prints that was relevant to the subject was studied. Also interviews in a semi structured qualitative method was held with the plan managers in both counties. These was held to gather knowledge and understanding. In the thesis the environmental quality goals is also up-to-date specially the goal good built environment since it has similar grounds as the thesis has focused on. The conclusion is that the counties that has been reviewed have different issues in planning. They both have different prerequisites which could contribute to the varied results. Since both counties already have bigger green areas outside the planning side, they do not believe that the question regarding green spaces disappearing in the conurbation is a problem. The fact that housings is utilized as secondary residences instead of permanent is nearby nonexistent in Malung-Sälen while it is a challenge in Tanum. The environmental quality goal is not intentional processed on local level which is necessary in order to slow the loss of biodiversity that we have today, however they have both methods that works in environmental advantage but is not mentioned as environmental quality goal in specific. If the differences in the counties planning are due to their different prerequisites and their structure or if the counties in general have different planning methods cannot with absolute certainty be determined from without only two counties. But it can be determined that these do differ.

When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer. Garden city was an expression witch wasinvented in the late 1900th century by a man named Howard Ebenezer. This way toplan a city is about creating buildings in a reasonable size where every house has itsown garden. There is beyound this several other qualitys specific for garden citys.When it comes to ecological planning the lack of obvious choises of inspirationmodels is overwhelming. Many citys applys part of the ecological thinking but fewuses the whole concept.The territory that this report is about is geographicly oriented in the northeast ofVarberg in the outskirts of a village called Trönninge. The territory has earlier beanused for agriculture purposes. During the process of making the illustration planmodels over this property the topografic condition has been payed attention to. Allthree of the illustration planpreposals has been gone througt seperatly to acive thecaracter of its inspiration model. The area of a nursury school with a landrecomondation of 5000 m² exists in all three proposals.During the planning accordig to SCAFT/TRÅD adaptation of its traffic planningsolution has been used as far as it is possible. The final proposal contains a relativelyseparated plan where the different areas has its own caracter concerning buildingtypes. The illutsration plan proposal with inspiration collected from the garden citycontains a much more mixt building planning but it contains a more pronouncedquarter fealing than the other proposals. In the proposal inspierd by ecologicalplanning the point of the compass determined the location of the buildings. The bestlocation to receive the most sun as possible is east-west whith one of the buildigslongest sides facing the south.To be abel to understand the illusration plan proposals better they nead to bereachable when the description is overviewd. The area has a couple of geographicdeviation in form of two cliffs wich create intresting conditions and has been keeptintact in all three of the illustation plan proposals.

Syftet med den här studien är att identifiera och analysera trender i bostadsplanering idag samt under tidigare planeringseror av intensifierat bostadsbyggande. Vidare är syftet att analysera vilka samhällsgrupper som gynnas av trender i bostadsplanering. I en komparativ fallstudie med kvalitativa riktade innehållsanalyser analyseras trender i bostadsplanering under tre olika planeringseror av intensifierat bostadsbyggande: folkhemmets bostäder, miljonprogrammets bostäder och dagens hållbara bostäder. Analysenheterna utgörs av planeringsdokument från bostadsprojekt under respektive planeringsera. Trendkategorierna som ligger till grund för analysen utgörs initialt av framstående planeringsideologier från studiens teoretiska ramverk. Forskningen avser bidra med förståelse för trenders roll i bostadsplanering och vad trender kan ge för avtryck i samhällsutvecklingen. Resultatet visar att trender i bostadsplanering är diskursiva fenomen med influenser från samhälle, politik och planeringsideologier. Vissa trender har identifierats över flera planeringseror och andra har utvecklats, förkastats eller ersatts. Olika samhällsgrupper gynnas av olika trender. Resultatet visar också att trender i bostadsplanering fyller en viktig funktion men kommer även med vissa risker. För att uppnå en jämlik bostadsplanering förespråkar jag ett holistiskt synsätt vid införandet av trender där en mångfald av trender är att föredra framför alltför stor betydelse av ensidiga trender.

En ökad ekonomisk tillväxt står ständigt på en kommuns agenda och likaså strävan efter attraktivitet. En trend sedan många år tillbaka är att bygga vattennära bostäder vilket återspeglas i städers bostadsplanering, även i fallet Karlstad. Den höga efterfrågan på vattennära bostadsområden har resulterat i ett av många verktyg som städer använder sig av för att uppnå tillväxt och för att marknadsföra sig som attraktiv. Den hårda konkurrensen som idag finns på marknaden har bidragit till att det gäller att utmärka sig genom att lyfta fram stadens specifika kvalitéer för att nå ut till alla målgrupper, för att öka attraktiviteten ytterligare. Bostadsplaneringen är en fråga som innehåller ett flertal perspektiv och dimensioner vilket leder till att den får en helt avgörande roll i konkurrensen mellan kommunerna i landet. Denna diskussion orsakade uppkomsten av frågor som vi avser kunna besvara genom att undersöka vad olika parter verksamma inom Karlstads kommun har för huvudfokus i sin bostadsplanering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod med informanter som har anknytning till kommunens bostadsplanering.   Hur framställs attraktivitet ur en bostadsplaneringskontext i Karlstad? Vilken roll har bostadsplaneringen för strukturell segregering? Vilket fokus har hållbar utveckling vid exploatering av nya bostäder? Vilka teoretiska faktorer förklarar sambandet mellan attraktivitet och platsmarknadsföring?     Vad som framkommit under uppsatsens gång är att i stadens bostadsplanering har attraktivitet en betydande roll för att växa och generera tillväxt. Det mest centrala är att Karlstad vill visa en bredare helhetsbild av staden för att inkludera alla målgrupper. Dock visar resultatet att det finns en orättvis fördelning på bostadsmarknaden, vilket leder till att man inte ser till helheten och planerar för alla målgrupper i ett samhälle. Utifrån uppsatsens resultat bör bostadsplanering och platsmarknadsföring samspela för att en stad eller en plats ska kunna växa och vara attraktiv för alla.

I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet. I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till. Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte. Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid. / The development of Swedish society today is happening fast. With this comes that the surrounding enviroment of residental area is facing constant changes. The recidences change with the same speed as the social development. As a result floorplans of recidences have to be easy to change. To achieve easy transformable floorplans planners should pay attention to the possibility of transforming during the design stage. In this work flexible floorplans of residences have been studied. Flexible floorplans mean that changes can be made easily to the floorplan and at a low cost. The focus of this work have been to look at residential floorplans from two different periods. The first period is the time of the "million programme" (residential building programme during year 1965-1975 in Sweden) and the second period is the present time (year 2005-2015). The work describes why flexible floorplans are needed, which opportunities the flexibility gives, if flexibility is time-related or unchanged over time and if an open floorplan or closed floorplan affects the flexibility. Legislation regarding residential design has been studied to understand which rules have controlled the floorplannings during the different times. One essential difference between legislation and rules from the time periods is that in the first period, the law set the standard requirements and nowadays it sets functional requirements. The human way of life in the housing has been studied from the 1960´s until today to understand the requirements of housing development. The work is based on a qualitative method where facts mainly have been collected from published books that have been read critically. An analysis of floorplans from the "millione programme" and the present has been performed. The method has been successful due to having clear criteria set before the analysis to indicate if the floorplan had good flexibility or not. The analysis of the floorplans was made for each time period to examine if flexibility is time-related or unchanged over time. In the analysis open and closed floorplans were compared to see if the type of plan affects the flexibility. Closed floorplans represent the "million programme" period and open floorplans represent the present.