Bakgrund Andningssvikt är ett tillstånd som uppkommer till följd av problem med gasutbytet i kroppen. Ett flertal respiratoriska sjukdomar som till exempel astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom leder till andningssvikt. Patienter med andningssvikt upplever ofta ett lidande i samband med deras tillstånd och behöver ofta vård inom slutenvården. Sjuksköterskans professionella ansvar inkluderar därför omvårdnad av tillståndets symptom såsom dyspné, samt ett arbete mot att lindra patienters lidande. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors omvårdnad hos vuxna patienter med identifierad andningssvikt inom sluten sjukhusvård. Metod Litteraturöversikt användes som metod. Det inkluderades 15 artiklar i denna litteraturöversikt, dessa söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades av författarna separat och tillsammans. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats i detta arbete, och analyserats utifrån metoden integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultat Dataanalysen gav upphov till tre kategorier. Dessa var “Sjuksköterskans förutsättning för god identifiering och bedömning av andningssvikt”, “dokumentation av andningssvikt” och “omvårdnadsåtgärder vid andningssvikt”. Det framgick att sjuksköterskor besitter bristande kunskaper om andningssvikt, använder inte evidensbaserade omvårdnadsåtgärder och undervärderar nivån av dyspné hos patienten. Sjuksköterskors vård av patienter med andningssvikt förbättrades vid krav på dokumentation, regelbundna bedömningar, samt användning av instrument och protokoll. Slutsats Bedömning är en viktig aspekt inom omvårdnaden av andningssvikt, och bör utföras regelbundet och i samband med omvårdnad. Det finns en stor variation av bedömningsinstrument och protokoll, och användning av dessa förbättrar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med andningssvikt. Dessa verktyg är billiga och enkla att använda, samt kan leda till en hållbar miljö inom vården. / Background Respiratory insufficiency is a condition that is caused by problems related to the gas exchange that occurs in the body. Respiratory insufficiency is caused by numerous respiratory diseases like asthma and chronic obstructive pulmonary disease. Patients with respiratory insufficiency often experience an accompanied suffering and may need incare hospital care. Nurses’ professional responsibility therefore includes nursing care for the symptom of the condition such as dyspnea, and a work towards alleviating the patients suffering. Aim The aim of this literature review was to highlight nursing care towards adult patients with identified respiratory insufficiency within incare hospital setting. Method The applied method was a literature review. A search was performed in the bibliographic databases PubMed and CINAHL, and 15 articles was included in the literature review. These articles were reviewed by the authors separately and together. Quantitative and qualitative articles were included, both kinds were analyzed with the method integrated analysis according to Kristensson (2014). Results The data analysis resulted in three categories. These were “Nurses’ condition for good identification and assessment of respiratory insufficiency”, “Documentation of respiratory insufficiency” and “nursing interventions in respiratory insufficiency”. The results showed that nurses have inadequate knowledge about respiratory insufficiency, don’t use evidence-based interventions and underestimate the level of dyspnea among patients. Nursing care was improved with assessments in regularity, documentation requirements, or with the use of measuring instruments or protocols. Conclusions Assessment is an important aspect in nursing care for respiratory insufficiency and should be performed regularly and in liaison with care. There is a broad variety of assessment tools and protocols, and they improve nursing care for patients with respiratory insufficiency. These tools are cheap, easy to use and can lead to a sustainable environment in healthcare.

Non-invasiv ventilation är en vanligt förekommande behandling för patienter som söker akutsjukvård med akut respiratorisk svikt. Behandlingen startas ofta på akutmottagningen och fortsätter därefter på intensiv-, intermediär- eller vanlig vårdavdelning. Behandlingen kan av patienter upplevas både intensiv och betungande och ett betydande problem är att patienten inte tolererar behandlingen.  Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av non-invasiv ventilator vid akut respiratorisk svikt. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Sammanlagt inkluderades 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2012–2019 till litteraturöversikten. Inkluderade artiklar analyserades med en integrerad metod.  Analysen ledde fram till två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet påvisade förekomst av både fysiska och psykiska aspekter. Sammanfattningsvis var erfarenheter av negativ art vanligast förekommande och kunde karakteriseras av symtom på ångest, smärta och klaustrofobi. Positiva upplevelser var upplevelser av förbättrat andningsarbete, känslor av hopp och säkerhet samt att få en chans till ett fortsatt liv. Resultatet visade även hur personalen påverkar patienters erfarenheter av non-invasiv ventilatorbehandling, där bristfällig delaktighet är en tydligt hämmande faktor och hög kunskapsgrad samt erfarenhet hos personalen en framstående främjande faktor.  Slutsatsen blev att patienter många gånger upplever en majoritet av negativa symtom samtidigt som de befinner sig i en särskilt utsatt och sårbar situation. Behandlingens utfall påverkas av patientens erfarenheter men med hjälp av ökade kunskaper och ett personcentrerat arbetssätt hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan den non-invasiva ventilatorbehandlingen optimeras. / Non-invasive ventilation is a common treatment for patients seeking emergency care with acute respiratory failure. The treatment is often initiated at the emergency department and further continues in the intensive- or intermediate care unit, or on a regular ward. The treatment can be experienced by patients as intensive and burdensome, and a significant problem is that the patient can’t tolerate the treatment.   The aim was to describe patients’ experiences of non-invasive ventilation in acute respiratory failure. The method was a general literature review with a systematic approach. Systematic searches were carried out in the PubMed, CINAHL and PsychInfo databases. A total of 15 qualitative and quantitative articles published between the years 2012–2019 was included for the literature review. The included articles were analyzed in an integrated method.  The analysis led to two main categories and six subcategories. The results showed occurrences of both physical and psychological aspects. In summary, negative experiences were the most common and could be characterized by symptoms of anxiety, pain and claustrophobia. Positive experiences were experiences of improved work of breathing, feelings of hope and safety and to be given a chance to a continued life. The results also showed how healthcare personnel affect patients' experiences of non-invasive ventilation, where decreased participation was a clearly inhibiting factor and high levels of knowledge and experience in the personnel was an eminent promoting factor.  The conclusion was that patients often experience a majority of negative symptoms and at the same time being in a particularly vulnerable situation. Treatment outcomes are affected by patients' experiences, but with the use of increased knowledge and a person-centered approach by the healthcare personnel, the non-invasive ventilation treatment can be optimized.