Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt spanska som främmandespråk. Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet. Ur detta resultat kan man utläsa förändringsbara faktorer som lärare kan applicera i språkundervisningen så den blir mer språkutvecklande, vilka är: vikten av att begripliggöra inflödet genom språkutvecklande strategier, att stötta eleverna i att pröva sina språkliga hypoteser, att organisera rika klassrumssamtal där eleverna får förhandla om innebörd samt att ha höga förväntningar på eleverna. Samtliga faktorer synliggörs i denna studie i andraspråksklassrummen men inte alla är synliga i främmandespråksklassrummen.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar: Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever? Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts? Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?   Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv. Lärarna i svenskgrupperna ger alla elever samma undervisning men andraspråkseleverna ges mer stöd när det behövs. Alla de intervjuade lärarna använder frågor och samtal om texten som arbetsmetod i den skönlitterära undervisningen i arbetet med syfte och språkutveckling men det är svårt att utvärdera om eleverna har tagit till sig innehållet i syftet och om språkutveckling verkligen har skett genom de skönlitterära momenten och om insikterna i syftet påverkat eleverna på djupet. / This essay review the way teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners. The purpose of the essay is to study which methods teachers use in education with second language learners, how the teachers work with the aims of the course and development of language. A survey has been made by way of interviews with five teachers at an upper secondary school. The premises of the essay are following question formulation: How do teachers work with literature in school, partly in language preparation classes as well as in Swedish as a second language and in Swedish with second language learners? How do teachers work with development of language in teaching literature and how can one see it is successful? How do teachers work with the literary aims of the course and how can one see that the students have embraced the aims?  The results of the survey show that the work in groups with alone second language learners has got a clear second language perspective. The teachers of the Swedish classes give all students the same instructions but second language learners acquire more support if needed. All the teachers in the survey use questions and dialogue about the text as a method in education in literature in the work with the aims and the development of language, but it is hard to evaluate if the students have embraced the aims and if progress in language has been made by way of the parts of literature and if the knowledge in the aims have influenced the students in depth.

Sammanfattning Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen. Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2-lyssnares kunskaper. / Abstract Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge are presented as well.