Bakgrund: Anhöriga är personer inom familjen eller en nära släkting som stödjer eller vårdar en närstående, som i detta sammanhang syftar till patienten. Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskan upplever att de ger olika sorters stöd till anhöriga och patienten under ett cancerförlopp vilket kan vara utmanande. Patienten upplever delvis ett bristande stöd från sjuksköterskan men stödet från anhöriga upplevs betydelsefullt. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att stödja en närstående under förloppet av en cancersjukdom. Metod: En kvalitativ, manifest innehållsanalys av bloggar med induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier presenteras: Finna livsglädje, Återkommande behov och Känslomässiga utmaningar. Anhöriga upplever att det är av vikt att bibehålla livsglädje och ta vara på tiden med den närstående. De beskriver också att det finns en längtan efter att något skulle förändras, läggas till eller tas bort för att kunna utstå situationen. Trots detta präglades vardagen av utmaningar. De anhöriga upplevde en inre stress och en otillräcklighet. Slutsats: För att bibehålla en positiv livshållning var det viktigt att anhörigas behov tillfredsställdes. Om dessa behov inte tillfredsställdes uppstod ett lidande som kunde göra det svårt att orka vara ett stöd för den närstående. Kunskapen kan vara ett utvecklingsbidrag för sjuksköterskans arbete. / Background: A family member is a person within the family or a relative who supports or care for a close relative, which in this context refers to the patient. Previous research describes that by the nurse experiences they provide various support to family members and patients during the course of a cancer disease, but it was expressed as challenging. The patient experiences a partially lack of support from the nurse, but support from family members is felt to be significant. Aim: To describe family members’ experience of supporting a close relative during the course of a cancer disease. Method: A qualitative, manifest content analysis of blogs with an inductive approach. Findings: Three categories are presented: Find life joy, Recurrent needs and Emotional challenges. It is important to maintain a positive lifestyle and seize the time. There is a longing for change, to add or remove something to cope with the situation. Regardless, everyday life is characterized by suffering. They experience an internal stress and an inadequacy. Conclusion: It was important that the needs of the family members were satisfied. If they were not, suffering made it difficult remain the energy to be a support for the close relative. This knowledge can be developmental for the nurses’ work.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen). Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem. Efter intervjuer, deltagande observationer samt en livshistoria fanns tillräckligt med material att analysera data med hjälp av teoretiska begrepp. De teoretiska begrepp som använts är Gemeinschaft och Gesellschaft, livsformen Främlingen samt Empowerment. Analysen visar att GGVV regionen erbjuder stöd av olika former som exempelvis träffar för anhörigstödjare, Må bra dagar och Gapet. En betydelsefull familjär gemenskap verkar innefattas på alla de olika stödformerna. Anhörigstödjarna upplever att stöden ger dem ny energi, kraft samt att de lättare att prata om sin situation med andra personer i liknande situation. Stöd vi studerat når generellt ut till en viss grupp av människor, kvinnor över 65 år och dessa kvinnor har svensk etnisk bakgrund. Dessutom erbjuder de fyra kommunerna inte samma former av stöd till anhörigstödjare. / This sociological essay is about support for relatives prop. It has a hermeneutic attitude, and data were collected through qualitative methods. The focus has been directed to the municipalities of Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd and Värnamo (the GGVV region). Contact with relative’s supporters caused interest to examine the various relatives prop that are available in the GGVV region. As the support changed from being based on general terms to be individualized, an interest aroused to investigate what support the respective municipalities offer. To gain a deeper understanding of the support, the beneficiaries have been examined as well as the experience of the community and how the families believe that the supports affect them. Through interviews, participant observations, and a life story, sufficient material was gathered for analyzing the data using theoretical concepts. The theoretical concepts used are Gemeinschaft, Gesellschaft, The Stanger and Empowerment. The analysis shows that the GGVV region offers support for various forms of family gatherings for example, "feel good days" or "the Gapet". A significant family community seems to be included in all of the forms of assistance. The families feel that the support gives them new energy, and give them strength to talk about their situation. Unfortunately, the support we have studied only reach out to a certain group of people, women over 65, with a Swedish ethnic background. Besides four of the municipalities we reviewed do not offer the same assistance relatives prop.

Background: There are approximately 150.000 people with dementia living in Sweden, with 40 % living in nursing homes and the remaining 60 % living at home. Relatives caring for persons with dementia need support. The work is demanding and stressful. Caregiving is often carried out 24 hours a day, every day. Caregiver supporters offers support to relatives caring for persons with dementia. Aim: To describe caregiver supporters’ experience of caregiver support regarding dementia. Method: A qualitative interview study by manifest qualitative content analysis. Results: There are different types of caregiver support but according to caregiver supporters, relatives mainly want to be seen and heard based on their situation. With knowledge of dementia and the opportunity for relatives to talk with others in the same situation, the supporters feel that the relatives’ health and ability to care are improved. Collaboration between municipalities and the region is insufficient. The supporters feel that many nurses mediate contact, but it is pointed out that nursing education should contain more education about the subject. Conclusion: The accessibility of caregiver supporters in the municipality is important for relatives to receive support. Better cooperation between municipalities and the region could enable more relatives to have access to the caregiver support they need. To enhance this, nurses should have knowledge and education of dementia and caregiver support. / Bakgrund: Det finns omkring 150.000 demenssjuka personer i Sverige, endast 40 % bor på omvårdnadsboende, resterande 60 % bor hemma. Anhöriga som vårdar demenssjuka närstående behöver stöd, arbetet är tungt och stressande. Vårdandet utförs ofta 24 timmar om dygnet, varje dag. Anhörigstödjare erbjuder stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka närstående. Syftet var att beskriva anhörigstödjares upplevelse av anhörigstöd vid demenssjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns olika sorters anhörigstöd, men enligt anhörigstödjarna verkar det viktigaste för anhöriga vara att bli sedda och hörda utifrån sin situation. Med kunskap om demenssjukdomar och möjligheten att samtala med andra anhöriga i samma situation upplever anhörigstödjarna att de anhörigas hälsa och förmåga att vårda sina demenssjuka närstående förbättras. Samverkan mellan kommuner och regionen är otillräcklig. Anhörigstödjarna upplever att grundutbildade sjuksköterskor förmedlar kontakt men det poängteras att sjuksköterskeutbildningen borde innehålla mer om ämnet. Slutsats: Anhörigstödjarnas tillgänglighet i kommunen har betydelse för att anhöriga ska få stöd. Bättre samarbete mellan kommuner och regionen skulle kunna möjliggöra att fler anhöriga får tillgång till anhörigstöd. För att främja detta bör sjuksköterskor ha kunskap om demenssjukdomar och anhörigstöd.