No description available.

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

When society is viewed in a social constructive manner, the social worker is as affected as the general population by the media and the image it portrays. A prejudice or bias social worker will not be as effective in his work as his intentions are. The purpose of this thesis was to discover if there are any visible cultural differences in the usage and description of the concept of psychopathy or a psychopath himself in the media, more specifically, daily newspapers. There are three American newspapers and three Swedish newspapers examined in this study. The study is based on a quantiative content analysis of articles published between 1st of January 2008 and 1st of July 2012. The collected data is categorized where the articles can fall under one or more of five available categories. Even though no clear results occurred, some interesting indications are visible between American newspapers and Swedish newspapers, but more so between different American newspapers. Psychopaths, people with an Antisocial Personality Disorder, are most frequently mentioned as criminals or maniacs/madmen in both countries with a modestly higher percentage for the United States of America. / När samhället blir sett ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, blir socialarbetaren lika påverkad som den övriga populationen av den bild som media förmedlar och framställer. En fördomsfull eller partisk socialarbetare kommer inte att uppnå den effektivitet i sin profession som syftet med yrket innebär. Syftet med denna uppsats är att undersöka eller upptäcka om det finns några synliga kulturella skillnader i bruket och beskrivningen av psykopati som begrepp eller psykopaten som person i media, mer specifikt dagstidningar. I den här studien ingår tre amerikanska dagstidningar och tre svenska dagstidningar. Studien är baserad på en kvantitativ innehållsanalys av artiklar publicerade mellan 1:a januari 2008 och 1:a juli 2012. Den insamlade data är kategoriserad där varje artikel kan falla under en eller flera av fem förekommande kategorier. Även om det inte går att utläsa några tydliga resultat, föreligger indikationer som kan vara av intresse mellan amerikanska dagstidningar och svenska dagstidningar, men dessa är tydligare mellan de olika amerikanska dagstidningarna. Psykopater, människor som har en antisocial personlighetsstörning, beskrivs mestadels som kriminella eller galningar/dårar i båda ländernas dagstidningar med en viss högre procentuell representation vad gäller USA.

Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen. Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen? Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats. Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen. Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre. / Introduction: In this literature study, the relationships between objectrelationships and antisocial personality disorder and psychopathy among criminalswas analysed. The aim is to increase the understanding of the unconsciousemotional processes of people with a criminal lifestyle. An increasedunderstanding is believed to contribute to better tailored interventions for thetarget group. Issues: What object relations are found in men with a criminal lifestyle? How cana greater understanding in the area contribute to better tailored interventions forthe target group? Methods: The studies have been included through database search and examinedthrough thematization. General and specific aspects of object relations wereidentified. Results: The result shows that the target group generally has a personalityorganization at borderline level. Specifically, egocentrism is the characteristicaspect. Interventions that have proved to be successful with other personalitydisorders within cluster B are believed to be useful to the target group. Discussion: Further research is needed to examine how egocentrism should behandled in the therapeutic situation. Psycho-educative elements aboutegocentrism are believed to help the client idealize this knowledge and turn it intoan interest in his own mental states.