<p>När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. </p><p>För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. </p><p>Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.</p>

<p>Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens</p><p>kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att</p><p>kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas</p><p>kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är</p><p>uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och</p><p>användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med</p><p>förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram</p><p>ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.</p>

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.