Det finns många fördelar att hämta ur ett affärssystem, men både vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett företags affärssystem uppkommer problem. För att realisera fördelar i så stor grad som möjligt krävs det att företag agerar på ett fördelaktigt sätt för att överkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur företag bör agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte är att identifiera viktiga områden som påverkar företags möjligheter att realiserat ytterligare fördelar under det fortsatta utvecklingen av affärssystemet, så kallat postimplementeringen. Med hjälp av en litteraturstudie, innefattande affärssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska områden för realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affärssystem, samt en intervjustudie med totalt elva företag och en implementeringskonsult, där två företag intervjuades djupare, har slutsatser dragits. Resultatet tyder på att det ramverk för kritiska påverkansfaktorer som är presenterade i litteraturen och gäller hela affärssystemets livscykel i stora drag även är tillämpbart på postimplementeringsfasen. Däremot har det identifierats ett par områden, ej specifikt behandlade i litteraturen, som anses har en påverkan på hur väl företag lyckas med att hantera de kritiska dimensionerna: dessa är intressenternas förhandlingskraft och företagets storlek. Utifrån denna analys har dimensionerna ledning och organisation benämnts till förutsättare och dimensionerna projekt och system till förenklare, där de förutsättande dimensionerna anses ha större påverkande kraft på realiseringen av nyttoeffekter under postimplementeringen. De förenklande dimensionerna däremot kräver en avvägning mellan resurser och nytta från företagets sida. Denna avvägning är beroende av den företagsspecifika situationen samt företagets förmåga att hantera de förutsättande dimensionerna.

<p>Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av</p><p>affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida</p><p>postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av</p><p>postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika</p><p>dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en</p><p>huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och</p><p>genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen</p><p>avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också</p><p>ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig</p><p>funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på</p><p>vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis</p><p>strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.</p>

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.

<p>Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens</p><p>kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att</p><p>kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas</p><p>kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är</p><p>uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och</p><p>användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med</p><p>förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram</p><p>ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.</p>

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.

Affärssystem kan ha en stor betydelse för hur organisationer styrs och organiseras och utgör kärnan för informationshanteringen inom organisationer. Att implementera ett affärssystem i en organisation är en omfattande process. Tidigare forskning omaffärssystem har främst fokuserat på hur organisationer ska gå tillväga för att lyckas med implementeringen. Trots detta är misslyckandegraden för affärssystemsimplementeringar hög och flera vetenskapliga artiklar pekar ut en kunskapslucka inom det som kallas postimplementering. Det som sker efter ett affärssystem tagits i bruk, det vill säga efter “go live” kallas för postimplementering. Postimplementeringen består av tre faser och denna studie fokuserar på den första fasen, stabiliseringsfasen, och det arbete som utförs för att nå ett stabilt läge. Ett stabilt läge kan definieras som att organisationens processer fungerar smidigt och effektivt samt att användarna är trygga ianvändningen av systemet. Utifrån litteraturstudien kunde tre teman tas fram som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen. Dessa var utvärdering, användarutbildning och förändring av affärsprocesser. Med dessa teman som utgångspunkt har intervjuer genomförts för att besvara frågan, ”Hur arbetar organisationer med stabiliseringsfasen underpostimplementeringen?”. Utifrån resultat, analys och diskussion identifierades fyra områden som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen för att nå ett stabiltläge: framtagning av prioritetslistor, utvärdering av användarkompetens, användarutbildning samt utvärdering av affärsprocesser. / ERP systems may have a significant impact on how organizations are managed and organized and they are the core of information management in organizations. Implementing an ERP system in an organization is a comprehensive process. Previous research on ERP has mainly focused on how organizations should proceed to accomplish a successful implementation. Despite this, the failure rate of ERP implementations is high and several scientific articles are pointing out a knowledge gap in what is known as post implementation. Post implementation is what happens after an ERP systemsimplementation. The post implementation stage consists of three phases. This study focuses on the first phase, stabilization, and the work done to achieve a stable position. A stable position can be defined as that the processes in the organization works effectively and smoothly and that the users are confident in using the system.  Based on the literature study, three themes that organizations work with during stabilization were identified. These were evaluation, user training and business processes reengineering. On the basis of these themes, interviews were conducted to answer the question, "How do organizations work with stabilization during the post implementation stage?”. Based on result, analysis and discussion, four areas were identified which organizations work with during the stabilization phase to achieve a stable: development of priority lists, evaluation of user expertise, user training and evaluation of business processes.