This dissertation presents the principles and examples for building AMI for UML-based modeling environments. Modelers may use proposed AMI interface to extend UML modeling tools by modeling plug-ins using modeling tools itself. The work discusses four cases of AMI realization implemented in MagicDraw UML. Moreover, the proposed AMI implementation might be realized in other modeling tools that provide API and access to the model elements via standard UML metamodel interfaces. The ideas and results of this dissertation can be directly applied in numerous UML modeling tools available in the market. Although the focus in this dissertation is on UML modeling tools, many ideas are also applicable in other software systems that are developed using model driven approach. / Šiame darbe yra pristatoma modeliavimu grindžiama praplėtimo sąsaja, kurią siūloma vadinti aplikacijos modeliavimo sąsaja (angl. Application Modeling Interface, AMI). Modeliuotojai, naudodami siūlomą aplikacijos modeliavimo sąsają, gali kurti UML įrankių įskiepius juos modeliuodami pačių UML įrankių pagalba. Darbe taip pat nagrinėjamas aplikacijos modeliavimo sąsajos apibrėžimo ir realizavimo UML įrankiuose aspektai.

Šiame darbe yra pristatoma modeliavimu grindžiama praplėtimo sąsaja, kurią siūloma vadinti aplikacijos modeliavimo sąsaja (angl. Application Modeling Interface, AMI). Modeliuotojai, naudodami siūlomą aplikacijos modeliavimo sąsają, gali kurti UML įrankių įskiepius juos modeliuodami pačių UML įrankių pagalba. Darbe taip pat nagrinėjamas aplikacijos modeliavimo sąsajos apibrėžimo ir realizavimo UML įrankiuose aspektai. / This dissertation presents the principles and examples for building AMI for UML-based modeling environments. Modelers may use proposed AMI interface to extend UML modeling tools by modeling plug-ins using modeling tools itself. The work discusses four cases of AMI realization implemented in MagicDraw UML. Moreover, the proposed AMI implementation might be realized in other modeling tools that provide API and access to the model elements via standard UML metamodel interfaces. The ideas and results of this dissertation can be directly applied in numerous UML modeling tools available in the market. Although the focus in this dissertation is on UML modeling tools, many ideas are also applicable in other software systems that are developed using model driven approach.

No description available.

Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2003

The subject of this thesis is an analysis of plugin technology. The goal of the thesis is to characterization of basics of this technology in common and with focus on application on NetBeans platform and its integrated development environment and further demonstration of the technology in form developing exemplary NetBeans plugin. Opening part is dedicated to theoretical analysis of plugin principals, its purposes in soft-ware development and use cases for current software applications. The theoretical part follows by describing use cases of plugins for NetBeans platform and bringing thought for designing, developing and distributing new plugins. The subsequent part is dedicated to implementation of NetBeans plugin to demonstrate technology and methods described. The result of implementation is a NetBeans plugin allowing advanced editing of documentation commentary from Java source code inside WYSISYG HTML editor just from NetBeans environment. The resulting plugin, source codes and documentation is included attachment of this thesis. This thesis expands collection of theses dedicated to subject of NetBeans platform and those theses are referred in the text.

This work deals with an analysis and design of application programming interface (API) within the architectural style known as REST (Representational State Transfer). Beginning of this thesis covers basic introduction of HTTP protocol and REST fundamentals, followed by analysis and solution proposals of common situations that can occur in API. Sample application was implemented by following these proposals.

In today’s computer environments the systems are getting bigger and more complex for each day that passes by. The motivating factor for this is that the customer wants to achieve more and more with their computer systems than before. The only way to really solve this task is to use even more APIs (Application program interfaces) in their systems.     When using more APIs in a system, there is a chance that the specific system provides the same type of API twice, which of course, is a waste of storage and resources. In addition, the more APIs a system contains, the bigger the risk is for mismanagement of these APIs. In the worst case, this can result in security breaches or data leaks.  This thesis investigates specific APIs provided for a customer of Sigma IT Consulting. The aim is to evaluate and organize the APIs according to their usability criteria. The main focus of the evaluation is the available documentation which will be evaluated by a questionnaire survey distributed to senior software developers at Sigma IT Consulting in Växjö. Conclusions will then be drawn depending on the result from the survey, and we can then see if Azure API management (which is a service to make a system more user – friendly) is accurate in its way of organizing with the API usability as the main focus! Unfortunately, Azure API management did not have any possibility what so ever to customize the API placement in a system, and the only way the APIs are organized is in alphabetical order. Therefore, a prototype with even more sorting functionality than Azure API management will also be presented in this thesis.

Nowadays, smartphones are one of the main mediums to transfer content to clients and they provide a good interface for the delivery of digital therapeutics (DTx). Application Programming Interfaces (APIs) are keystones for any service-based mobile application to manage the data transfer between the clients and the server(s). At the time of writing, REST and GraphQL are arguably the most popular API types. These APIs provide simplicity, efficiency, and scalability for data-driven applications. However, we can question the validity of these qualities when it comes to content-driven applications such as DTx apps for example. The objective of this project is to decide whether common data-driven API types are suitable for products where the content is not created by the users, but by content creators, or if a new API type could be developed which is more suitable for this use case. Useful insights are presented on how standard APIs should be adapted to address this problem. Moreover, this document presents a new prototype of API that is supposed to help content creators with content creation while providing high performance. Additionally, an advanced test platform is introduced in order to help the comparison of the implementation in terms of performance. This thesis shows that GraphQL is not a suitable method for the initial problem. It also shows that REST is a good standard adapted for scalability in the present scope. The prototype displayed guarantees great performances by means of preloading, thus, suffers high concurrency in terms of performances when scaled up. However, potential solutions are given in order to counter this. / Smartphones är idag ett av de viktigaste verktygen för företag att leverera innehåll till användare och de utgör ett bra gränssnitt för digitala terapier (DTx). API:er (Application Programming Interfaces) är en grundsten i alla tjänstebaserade mobilapplikationer för att hantera dataöverföringen mellan klienterna och servern/servrarna. I skrivande stund är REST och GraphQL de mest populära API-typerna. Dessa API:er anses vara enkla, effektiva och skalbara för många tillämpningar, däremot är de inte nödvändigtvis optimala för innehållsdrivna applikation såsom DTx-appar. Syftet med det här projektet är att avgöra om vanliga datadrivna API-typer är lämpliga för produkter där innehållet inte skapas av användarna utan av innehållsskapare, eller om en ny API-typ kan utvecklas som är mer lämplig för detta tillämpningsområdet. I denna rapport presenteras insikter om hur standard-API:er bör anpassas för att lösa detta problem. Dessutom presenteras i en ny prototyp av API som hjälper innehållsskapare att skapa innehåll samtidigt som den ger hög prestanda. Dessutom presenteras en avancerad testplattform för att underlätta prestandajämförelser. Denna avhandling visar att GraphQL inte är en lämplig metod för innehållsdrivna applikationer, emedan REST är det. Den prototyp som presenteras garanterar bra prestanda med hjälp av så kallad pre-loading, även om prestandan försämras väsentligt vid hög belastning, även om potentiella lösningar föreslås för att åtgärda detta.

Today's information society is facing constant new challenges, one of which is how the public sector gives out information to their citizens. Sweden has long been a pioneer when it comes to openness and transparency. According to a study by the European Commission, Sweden is a well-functioning digital society, while the digital transparency and the openness to the public sector is still lower than other countries. The problem is that Sweden's public sector has not kept up with developments regarding the work with open data over the years and it has taken place in a decentralized manner. Timothy Berners-Lee, a British computer engineer and founder of the World Wide Web, advocates open linked data and addresses data owners to release their data as soon as possible, regardless of format. This study is based on Timothy's theory of open data and contains a literature study, a survey and a proof-of-concept model. The purpose of this study is to make a technical analysis of open data in Sweden’s public organizations and to be able to present a situational picture, as there are few technical studies about it. According to this study Timothy's theory is fully applicable in Sweden and there are several factors that the public sector should take notice of in the event of publication of data on the Internet. The technical potential for Sweden to comply with the EU-directive already exists and the biggest pitfalls have been the lack of knowledge from certain authorities and certain legal obstacles. The Swedish government needs to do a larger national effort to centralize the work with open data in order to turn Sweden into a leading country in terms of digital transparency and openness once again. / Dagens informationssamhälle står inför ständigt nya utmaningar, en av dessa är hur offentlig sektor ger ut information till medborgare. Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller öppenhet och transparens. Enligt en undersökning från Europeiska kommissionen är Sverige ett välutvecklat digitalt land, medan den digitala transparensen och insynen hos den offentliga sektorn fortfarande är lägre än hos andra länder. Problemet är att Sveriges offentliga sektor inte har följt med i utvecklingen gällande öppna data och arbetet har under åren skett på ett decentraliserat sätt. Timothy Berners-Lee, en engelsk dataingenjör och grundare till World Wide Web, förespråkar öppna länkad data och syftar till att dataägare ska frisläppa deras datalöpande, oavsett format. Denna studie baseras på Timothys teori gällande öppna data och har genomförts med hjälp av en litteraturstudie, enkätundersökning och en proof-of-concept modell. Syftet med studien är att göra en teknisk analys av öppna data i Sverige för att kunna presentera status för detta i en nulägesbild då det finns väldigt få konkreta studier om det. Enligt denna studie är Timothys teori fullt applicerbar i Sverige och det finns flertalet faktorer den offentliga sektorn bör ta i anspråk vid publicering av data för vidareutnyttjande på Internet. Den tekniska potentialen för Sverige att uppfylla EU-direktivet finns redan och de största fallgroparna är kunskapsbrist eller juridiska hinder. Styrande organ i Sverige behöver göra en större nationell satsning för att centralisera arbetet med öppna data så landet återigen kan bli ett föregångsland när det gäller digital transparens och öppenhet.

När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka. Programmeringsspråken som används är Python och JavaScript, vilka båda är populära på webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas. Testerna går ut på att XML och JSON konverteras till en lämplig intern datastruktur. I JavaScript är det ett Object, för Python är det en dictionary. Det testas även att konvertera från datastrukturen, till XML och JSON. Både stora och små datamängder testas. Resultaten visar enhälligt att JSON är betydligt snabbare än XML, upp mot en faktor 100. För JavaScript gäller detta i de tre stora webbläsarna som testas; Google Chrome, Mozilla Firefox samt Internet Explorer. Det stämmer även för Python. Resultatet är detsamma för liten datamängd som för en stor datamängd.