No description available.

No description available.

<p>Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. </p><p>Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal. ROE-arbetet ger ett administrativt merjobb för stabs- och fartygspersonal. Det finns inte tid eller resurser att öva ROE på ett realistiskt sätt med lämplig upptrappning av hotnivå. Det bedrivs ingen specifik ROE-utbildning vid Försvarsmaktens skolor eller centra. </p><p>Utvecklingsarbetet bedrevs parallellt med kartläggningen och involverade stabs- och fartygspersonal. Efter ett antal utvärderingar med användare kunde tre koncept för stöd och hjälpmedel ges. För att öka förståelsen och visualisera koncepten har tre demonstratorer skapats. Koncepten har fått arbetsnamnen;</p><p>- ADMIN - Administrativt stöd för ROE-hantering.</p><p>- FARTYG - Utbildningshjälpmedel för fartygsledning och eventuellt skolor.</p><p>- STAB - Stöd för framtagning av ROE-profil.</p><p>Författarna rekommenderar FOI att fortsätta utreda ROE-arbetet inom Försvarmakten och även internationellt samt vidareutveckla de tre föreslagna koncepten. För att skapa en gemensam grund för sin personal bör Försvarsmakten hålla seminarium och utbildning inom ROE och tydligare definiera ansvarsförhållanden och begrepp.</p>

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal. ROE-arbetet ger ett administrativt merjobb för stabs- och fartygspersonal. Det finns inte tid eller resurser att öva ROE på ett realistiskt sätt med lämplig upptrappning av hotnivå. Det bedrivs ingen specifik ROE-utbildning vid Försvarsmaktens skolor eller centra. Utvecklingsarbetet bedrevs parallellt med kartläggningen och involverade stabs- och fartygspersonal. Efter ett antal utvärderingar med användare kunde tre koncept för stöd och hjälpmedel ges. För att öka förståelsen och visualisera koncepten har tre demonstratorer skapats. Koncepten har fått arbetsnamnen; - ADMIN - Administrativt stöd för ROE-hantering. - FARTYG - Utbildningshjälpmedel för fartygsledning och eventuellt skolor. - STAB - Stöd för framtagning av ROE-profil. Författarna rekommenderar FOI att fortsätta utreda ROE-arbetet inom Försvarmakten och även internationellt samt vidareutveckla de tre föreslagna koncepten. För att skapa en gemensam grund för sin personal bör Försvarsmakten hålla seminarium och utbildning inom ROE och tydligare definiera ansvarsförhållanden och begrepp.

Relativt öppna organisationssystem anses av vissa forskare bli allt mer intressanta för företag och förvaltningar. En av anledningarna till detta är att det i sådana system tycks vara möjligt att förena uppnående av företagets syfte och tillfredsställande av anställdas behov. Vidare hävdas det att relativt öppna system kan fungera bättre i en miljö karakteriserad av snabba förändringar i teknologi och marknader. Som objekt för denna avhandling valdes ett företag som baserat sitt öppna system på företagsnämndsbegreppet. I detta samrådssystem utnyttjades bl a projektgrupper, underställda motsvarigheten till företagsnämnden, till att analysera problem, utforma lösningar och införa dessa framför allt på företagets produktionsavdelningar. Projektgrupperna bestod av representanter för både företagsledning och anställda. Några frågor som behandlas i undersökningen är Hur var samrådssystemet upplagt och hur fungerade det? Vilka möjligheter att utveckla och vidmakthålla systemet existerade? Vilka uppgifter kan samrådssystem utföra och inte utfora? Vilka krav ställs speciellt på företagsledningen för att system av detta slag vidmaktshålles och utvecklas? / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

This qualitative study aims to evaluate digital games as a learning tool, by reviewing the experiences of a number of teachers. The thesis investigates what aspects of digital games create prospects for learning, and what concepts need further improvement. Thus, the study distinguishes the effects of different approaches to game development, to benefit the actual end-users of the gaming systems: students as well as teachers. In a broader perspective, the results of the thesis illuminate a fraction of the digitalization process in the Swedish school system. Using a semi-structured interview methodology, interviewee responses from eight teachers working with children aged 7-12, were filtered through a modified version of Vicente’s (1999) theoretical framework Cognitive Work Analysis. Using the framework, some aspects within the games that the interviewees used were identified as normative, encapsulating unnecessary challenges for teachers. Such games were found to be limited, as well as limiting in its use, and tended to put emphasis on the more playful elements of the game sessions, rather than on learning. Other aspects were identified as descriptive, meaning they were based on current work practices, but failed to utilize the full, unexplored potential within the learning setting of the game. Both the normative and descriptive aspects of games were found to a higher extent in the category of educational games, rather than in serious games. In the game concepts where the more desirable formative approach could be identified, the aspects in question were inserted into a work domain analysis matrix, to decompose the cognitive main goals into smaller fractions and game components. Conclusions made from the analysis included the importance of AI and data collection, as well as the ability for teachers to adapt the games to their needs. Moreover, formatively developed digital games seem to contribute to a way of teaching that meets more individual needs. The cognitive work analysis proved to be a fitting tool when evaluating digital games used for learning. Modifications made to the framework included the delimitation to, and addition of cognitive values to, the work domain, as well as the exclusion of the last level of the workdomain matrix.

The following degree project is written within the department of Information Technology at Uppsala University. The subject studied is the difference between academic user research and such user research performed by professionals at commercially driven companies. Academic’s and professional’s agendas, interests and approaches seem to differ and consequently a gap emerges. To perform a comparison between academically defined and practically defined user research a case study and a literature study were conducted. During the literature study three main academic approaches to perform user research were studied and summarized in a unified view. The case study was performed over 4 months at Spotify in the User Research team to gain insights into how user research is conducted in a commercially driven company. The degree project shows that academics and professionals can benefit from each other. For example, academics can integrate various mix methods to better understand design and concepts and base assumptions on more reliable data. Professionals can benefit from academics by adapting a similar systematic approach to perform user research and have a larger impact on the development.