<p>I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.</p>

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.