<p>Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.</p><p>Frågeställningarna är;</p><p>• Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?</p><p>• Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?</p><p>– Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?</p><p>Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen.</p><p>Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.</p>

<p>The research described in this report aimed to describe “best practice” for partnership based work in the labor market in the steel and metal industry as a response to the process of restructuring in the European steel and metal sector. It is based on case studies at two companies manufacturing goods to a global market and presents how the blue-collar workers union has dealt with the management of organizational change in the steel and metal industry in Sweden. The results in this report show that both companies have been successful when it comes to responding to the restructuring in the steel and metal sector; however there are some differences. The author discusses the differences in the report and search for answers in the trade unions involvement in the change process. Trade unions that have a higher level of participation and a stronger influence on the management of organisational change are more successful in creating sustainable conditions for change - that means creating conditions that are good for their members.</p><p>Hanne Randle is working as a researches assistant at the R&D centre APeL in Lindesberg in Sweden and she is currently involved in two different research projects. The first project is to evaluate investments in the public sector to lower employee sick rates and the second is to take part in a transnational project with the ambition to develop a European standard for employee vocational training and education for the explosives sector.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.</p><p>Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap.</p><p>Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?</p><p>• Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?</p><p>Metod</p><p>Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.</p><p>Resultat</p><p>De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.</p>

Mental workload is an important concept and has been proven to be a precursor to situation awareness and operative performance. This thesis describes methods to measure mental workload through self-ratings and psychophysiological measurements. Similarities and differences in psychophysiological reactions and rated mental workload between simulated and real flights are described. The consequences of such similarities and differences are discussed and its possible effect on training potential. A number of empirical studies are presented. They describe the experience and the psychophysiological reactions of pilots flying in a simulator and in real flight. In most cases, the reactions are similar – there is a high degree of accordance in rated mental workload and psychophysiological reaction between simulated and real flight. The studies show, that even though the responses are similar, there are also interesting differences. In one study, the pilots have consistently lower heart rate, higher heart rate variability and less eye movements in the simulator than in real flight. In another study, during certain events, the pilots have higher heart rate in the simulator than in real flight. The results are important in order to understand the training potential of simulators from a human factors perspective. Further, two measurement equipments for psychophysiological recording are compared and various psychophysiological measures are tested in applied settings. The thesis also discusses some methodological aspects, such as methods to create reliable and valid variables in dynamic applied research and how to deal with individual differences. An algorithm is suggested to remove differences between individuals. This facilitates the finding of within-participant effects. Finally, results from a study on embedded training tools are presented. In this study, student pilots and instructors rated the usefulness of several embedded training tools. These tools were built into a simulator to facilitate learning and teaching by illustrating concepts that can be difficult to understand. The results show clearly that such training tools are appreciated by both students and instructors. Well implemented, thoroughly selected training tools can dramatically improve the training potential of future training simulators. / Mental arbetsbelastning är ett viktigt begrepp som har visat sig kunna predicera bland annat situationsmedvetande och operativ prestation. Avhandlingen visar olika sätt att mäta mental arbetsbelastning, bland annat genom självskattningar och psykofysiologiska mått. Skillnader och likheter i psykofysiologisk reaktion och skattad mental arbetsbelastning mellan simulerad och verklig flygning beskrivs. Betydelsen av sådana skillnader och dess konsekvenser för möjligheten till träningseffekt diskuteras. Ett antal studier beskrivs som handlar om upplevelsen och de fysiologiska reaktionerna hos piloter som flyger i simulatorer och i verklig flygning. I de flesta fall förekommer likartade reaktioner i simulatorn som i verkligheten. Det finns en stor grad av överensstämmelse både vad gäller psykofysiologisk reaktion och upplevd mental arbetsbelastning. Men studierna visar också att även om reaktionerna är lika, så skiljer de sig också åt på några viktiga punkter. Piloter som genomför ett uppdrag i en simulator är inte lika stressade som i verklig flygning. De har lägre puls och högre pulsvariabilitet. I vissa enstaka fall har piloterna högre puls i simulatorn än i motsvarande fall i verklig flygning. Resultaten är viktiga för att förstå hur nyttan av simulatorer kan utvärderas ur ett användningsperspektiv. Vidare jämförs två olika utrustningar för psykofysiologisk mätning och olika psykofysiologiska mått testas i tillämpade miljöer. Olika utrustningar för att mäta psykofysiologisk reaktion jämförs och olika psykofysiologiska mått diskuteras. Avhandlingen problematiserar olika metodologiska aspekter, såsom metoder för att skapa reliabla och valida mått i dynamisk tillämpad forskning, samt metoder för att hantera individuella skillnader. En algoritm föreslås för att eliminera olikheter mellan individer. Den underlättar upptäckandet av inomindividseffekter. Avslutningsvis presenteras resultaten från en studie avsedd att mäta inställning till ett antal inbyggda pedagogiska träningsverktyg. De verktyg som fanns inbyggda i simulatorn var framtagna för att förbättra träningseffekten genom att konkretisera koncept och relationer som kan vara svåra att förstå. Pilotelever och instruktörer fick flyga i en simulator och gavs sedan möjligheten att pröva olika träningsverktyg. Resultaten visar tydligt ett positivt intresse för träningsverktygen både från elever och från instruktörer. Väl implementerade noggrant utvalda träningsverktyg, kan kraftigt förbättra träningseffektiviteten i framtida träningssimulatorer.

The research described in this report aimed to describe “best practice” for partnership based work in the labor market in the steel and metal industry as a response to the process of restructuring in the European steel and metal sector. It is based on case studies at two companies manufacturing goods to a global market and presents how the blue-collar workers union has dealt with the management of organizational change in the steel and metal industry in Sweden. The results in this report show that both companies have been successful when it comes to responding to the restructuring in the steel and metal sector; however there are some differences. The author discusses the differences in the report and search for answers in the trade unions involvement in the change process. Trade unions that have a higher level of participation and a stronger influence on the management of organisational change are more successful in creating sustainable conditions for change - that means creating conditions that are good for their members. Hanne Randle is working as a researches assistant at the R&amp;D centre APeL in Lindesberg in Sweden and she is currently involved in two different research projects. The first project is to evaluate investments in the public sector to lower employee sick rates and the second is to take part in a transnational project with the ambition to develop a European standard for employee vocational training and education for the explosives sector.

Sammanfattning Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap. Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap. Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta. Frågeställningarna är; • Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument? • Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol? – Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol? Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen. Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget. Frågeställningar: • Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget? • Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat? Metod Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer. Resultat De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå. Slutsats Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.

<p>Abstract</p><p>This qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.</p><p>The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers. Our respondents are of the opinion that a clear and well-functioned communication that spires through the whole organization is necessary if one wants to encourage and keep the loyalty amongst the employees. It is also important to be able to feel included in decisions that affect ones own work, and to feel that one has interesting and stimulating tasks that actually contribute to the whole picture or the final product. This creates a feeling that one is making progress within ones work, and that the company really savors and makes use of their staff’s competence, as well as that one as an employee is contributing to the company’s development and possibility to survive in a market full of hard concurrence.</p><p>Key words: Loyalty, Trust, Confidence, Solidarity, Communication, Competence, Organization culture.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer som krävs för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala anställda. Studien omfattar halvstrukturerade intervjuer med nio personer, på olika nivåer och med olika befattningar, inom ett tillverkningsföretag i Värmland. Vår avsikt med denna undersökning är att försöka få reda på, om och i så fall på vilket sätt synen på lojalitet och vilka faktorer som krävs för att främja lojaliteten, skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Vår tes är att synen på lojalitet kommer att ta sig uttryck på varierande sätt hos våra respondenter och att denna varierande syn hänger samman med nivån som man befinner sig på.</p><p>Studiens resultat visar att synen på lojalitet liksom vad lojalitet egentligen innebär, inte skiljer sig speciellt mycket åt bland våra respondenter, oavsett nivå. De faktorer som enligt respondenterna är viktiga för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala medarbetare är, att kunna känna tillit till och ha förtroende för sina arbetskamrater liksom för företaget och den verksamhet som bedrivs där. Det är också viktigt att kunna uppleva känslan av samhörighet och att man som anställd trivs såväl på sin arbetsplats som med sina arbetskamrater. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation, som genomsyrar hela organisationen, är nödvändigt för att främja lojaliteten. Att få känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, som faktiskt bidrar till helheten eller slutprodukten är också av stor vikt. Detta gör att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget verkligen tar till vara på deras kompetens. De anställda kan även på detta sätt uppleva att de bidrar med sitt till företagets utveckling och möjlighet att överleva på en många gånger mycket konkurrensutsatt marknad.</p><p>Nyckelord: Lojalitet, Tillit, Förtroende, Samhörighet, Kommunikation, Kompetens, Organisationskultur.</p>