Purpose: BIM have been criticised as a standalone framework and the believe is that the next step in BIM development is cloud computing. The technology simplify planning of a sustainable construction and hasten the building process through a collaborative friendly information management among different project actors. The implementation of the technology hasn’t been that noticeable since companies are struggling to understanding the technologies contribution. The goal of this research is therefore to investigate the potential of using cloud technology in architects daily work with room finish schedule. Method: To answer the goal of the study, interviews about room finish schedules have been made with five architect companies to collect empirical data. The company's internal documents of room finish schedule have been analysed and the research also makes a literature study and an observation of the cloud service BIMeye. Findings: The study shows that the main differences between an analogue and digital approach are: the link to the model, input of information and management of revisions. The companies have generally a positive attitude towards the technology, but there are doubts about changing their way of working. The cloud service BIMeye meets the companies needs and has great potential to make several tasks, that are considered time consuming in today´s work, more efficient, such as lay-up of rooms, input of information, review of conflicting documents and management of revisions. This mainly through the database's connection to the model and the database's way of managing information more automated. Implications: The conclusion that can be made is that great potential is seen with cloud services as a working method for producing room finish schedules. The transition process to cloud services implies a change of working method but not in the final result. Where cloud services entail additional work in the model to enable a connection to the description, but at the same time contributes to an automatic input of information about rooms. Another change in working method is the ability of cloud services to create parameters that differs from the otherwise analogue paper-work. Revisions in the database get a break through throughout the whole description, in contrast to individual adjustments in the document. Recommendations as a result of the study is to inform companies about the possibilities and impact the technology has on their work. In order to achieve an overall perspective in the industry, new solutions are required so that companies see internal profits with the implementation. Limitations: The result is considered to be applicable to other architect firms since it has appeared from interviews and document analyses that the companies work in similar ways. However, whether the result of the test of BIMeye can be applied to other cloud services is uncertain. The research’s limitation to disregard investment cost has restrict the study as it is a significant factor when implementing new technology. / Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar. Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye. Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen. Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.