Brandskyddsprojektering har länge släpat efter i den digitala världen, men allt fler konsulter, entreprenörer och fastighetsägare har börjat inse att även brandskyddsprojekteringen bör inkluderas i BIM-miljön. Syftet med denna studie är att utreda hur brandinformation presenteras på bästa sätt i projekteringsfasen, för att underlätta mottagandet av informationen och att upprätta riktlinjer för ett gemensamt arbetssätt som fungerar bra för alla discipliner i projektgruppen.   Intervjuer har genomförts med olika aktörer som arbetar med brandskyddsprojektering i byggbranschen. Brister med dagens sätt att hantera brandinformation har identifierats och en sammanställning av svaren från intervjufrågorna tillsammans med en BIM-strategs synpunkter på brandskyddsprojketeringen i BIM presenteras. Även en checklista för implementering av BIM i brandskyddsprojekteringen har tagits fram som kan underlätta implementeringsprocessen.   Det gemensamma arbetssättet enligt intervjustudien visar att branddisciplinen bör jobba som övriga discipliner i byggbranchen, alltså via ett molnbaserat arbetssätt. Detta kan ske via webbaserade BIMeye eller liknande databaser, där objekt gemensamt kan hanteras från olika BIM-modeller via alla discipliner i projektgruppen.

Purpose: BIM have been criticised as a standalone framework and the believe is that the next step in BIM development is cloud computing. The technology simplify planning of a sustainable construction and hasten the building process through a collaborative friendly information management among different project actors. The implementation of the technology hasn’t been that noticeable since companies are struggling to understanding the technologies contribution. The goal of this research is therefore to investigate the potential of using cloud technology in architects daily work with room finish schedule. Method: To answer the goal of the study, interviews about room finish schedules have been made with five architect companies to collect empirical data. The company's internal documents of room finish schedule have been analysed and the research also makes a literature study and an observation of the cloud service BIMeye. Findings: The study shows that the main differences between an analogue and digital approach are: the link to the model, input of information and management of revisions. The companies have generally a positive attitude towards the technology, but there are doubts about changing their way of working. The cloud service BIMeye meets the companies needs and has great potential to make several tasks, that are considered time consuming in today´s work, more efficient, such as lay-up of rooms, input of information, review of conflicting documents and management of revisions. This mainly through the database's connection to the model and the database's way of managing information more automated. Implications: The conclusion that can be made is that great potential is seen with cloud services as a working method for producing room finish schedules. The transition process to cloud services implies a change of working method but not in the final result. Where cloud services entail additional work in the model to enable a connection to the description, but at the same time contributes to an automatic input of information about rooms. Another change in working method is the ability of cloud services to create parameters that differs from the otherwise analogue paper-work. Revisions in the database get a break through throughout the whole description, in contrast to individual adjustments in the document. Recommendations as a result of the study is to inform companies about the possibilities and impact the technology has on their work. In order to achieve an overall perspective in the industry, new solutions are required so that companies see internal profits with the implementation. Limitations: The result is considered to be applicable to other architect firms since it has appeared from interviews and document analyses that the companies work in similar ways. However, whether the result of the test of BIMeye can be applied to other cloud services is uncertain. The research’s limitation to disregard investment cost has restrict the study as it is a significant factor when implementing new technology. / Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar. Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye. Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen. Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.

Syfte: Byggprojekt har blivit allt mer komplexa i tur med att kraven på kvalitet, miljö och hållbarhet har ökat. Med utvecklingen har även BIM-modeller blivit en stor del av byggprojekten. Kraven och komplexiteten gör att mängden information är väldigt stor i projekten. Det gör att modellerna blir tunga och svårarbetade. En delprocess som bidrar till komplexiteten och mängden information är projekteringen av dörrmiljöer. På grund av att modellerna växer kommer lösningar som ska underlätta informationshantering kopplad till modellerna. En sådan lösning är databaser som kopplas till modellen. Studiens avser därför att undersöka om en databas-tjänst kopplad till en modell kan effektivisera projekteringen av dörrmiljöer. Metod: För att uppnå målet och besvara studiens frågeställningar har ett kvalitativt arbetssätt nyttjats. En litteraturstudie gjordes för att samla fakta till problembeskrivning och teoretiskt ramverk. Empirin är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer samt en observation och ett test av tjänsten BIMEYE. Utifrån empirin, frågeställningarna och valda teorier har sedan en analys utformats. Resultat:Resultatet visar att projektering av dörrmiljöer bygger på att alla krav identifieras i början av ett projekt och att kunniga projektmedlemmar krävs under dörrprojekteringen, för att kunna identifiera funktionerna på de komplexa dörrmiljöerna. För att tydligare redovisa dörrarna och deras funktioner föredrog respondenterna dörrmiljökort där varje dörr redovisas var för sig. Problem med informationssamordning och att information försvinner, kan lösas genom att samla informationen i en databas så att informationen lagras på en plats. Där kan den göras tillgänglig för bearbetning av alla involverade i projektet. Studien visar att molnbaserade databaser kopplade till BIM-modeller kan effektivisera informationshanteringen under projekteringsarbetet, då den är källan till information för flera olika verktyg. Konsekvenser: Dörrmiljöer kommer att förbli komplexa och innehålla en stor mängd funktioner. För att underlätta och effektivisera arbetsprocessen kan molntjänsten BIMEYE eller liknande tjänst användas. En sådan tjänst bidrar till en säkrare informationshantering och kommer minska antalet missar vid granskning. Vid en övergång till ett databasbaserat arbetssätt rekommenderas utifrån studiens resultat att de anställda utbildas och att en standardiserad arbetsgång tas fram. Begränsningar: Arbetet begränsades till att studera projekteringsprocessen för dörrmiljöer. Det är därför osäkert huruvida studiens resultat går att applicera på andra delprocesser under projekteringen. Studien har också avgränsats från andra molntjänster än BIMEYE vilket kan göra att resultatet inte är tillämpbart för andra liknande tjänster. Dessutom kan det inte uteslutas att resultatet inte är applicerbart för programvarorna ArchiCad och Simplebim eftersom studien har fokuserat på Revit och dess koppling till BIMEYE. / Purpose: Construction projects have become more and more complex, with increasing demands on quality, environment, and sustainability. With the development, BIM models have become a major part of the construction projects. The requirements and complexity create large amounts of information in the projects. This makes the models heavy and hard to work with. One subprocess that contributes to the complexity and amount of information is the design of door environments. Because the models are growing, solutions will be designed to facilitate information management linked to the models. One such solution is databases that are linked to the model. The study therefore intends to investigate whether a database service linked to a model can make the design of door environments more effective. Method: To achieve the goal and answer the study's questions, a qualitative approach has been used. A literature study was done to gather facts for problem description and theoretical framework. The empiricism is based on six semi-structured interviews as well as an observation and a test of BIMEYE. Based on the empiricism, the questions and the selected theories, an analysis has been designed. Findings: The result shows that the design of door environments is based on the fact that all requirements are identified at the beginning of a project and that knowledgeable project members are required during door design, in order to identify the functions of the complex door environments. To give a clearer presentation of the doors and their functions, the respondents preferred door environment drawings where each door is presented separately. Problems with coordination of information and information that disappear can be solved by gathering the information in a database so that the information is stored in one place. There it can be made available for processing by everyone involved in the project. The study shows that cloud-based databases linked to BIM models can streamline information management during the design work, as it is the source of information for several different tools. Implications: Door environments will remain complex and contain a large number of functions. To facilitate and streamline the work process, the cloud service BIMEYE or a similar service can be used. Such a service contributes to a more secure information management and will reduce the number of misses during review. When transitioning to a database-based way of working, it is recommended, based on the study's results, that the employees get trained and that a standardized workflow is developed. Limitations: The work was limited to studying the design process for door environments. It is therefore uncertain whether the results of the study can be applied to other sub-processes during the design phase. The study has also been delimited from cloud services other than BIMEYE which may make the result not applicable to other similar services. Furthermore, it cannot be ruled out that the result is not applicable to ArchiCad and Simplebim because the study has focused on Revit and its connection to BIMEYE.