Artificiell intelligens (AI) är något som idag blivit en stor del av vårt samhälle och användningsområdena ökar för varje dag som går. AI inom rekrytering är dock ett relativt nytt fenomen, där företag just nu står i startgropen med en implementation av verktyget. Inom en bransch där människor står på båda sidor om tekniken, både som användare och som givare, är det intressant att se hur attityderna gentemot tekniken ser ut. Framförallt då mjuka värden och etik är centrala delar vid en rekryteringsprocess. Forskningen inom området är idag begränsad vilket har resulterat i att innevarande studie kommer att undersöka följande: 1) Vad har Sveriges företag respektive befolkning för generella attityder gentemot artificiell intelligens inom rekrytering? 2) Finns det attitydskillnader mellan Sveriges företag och befolkning gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessens olika steg? Utifrån detta vill studien skapa en bredare förståelse för hur användningen av AI inom rekryteringsprocessen ser ut just nu, samt hur användningen kan komma att se ut i framtiden. Då studien fokuserar på attityder har teorier såsom diffusion of innovation theory och technology acceptance model använts för att stödja undersökningens resonemang. Teorier kring artificiell intelligens samt rekrytering har också använts för att förstärka studiens grundantaganden kring området. Tillsammans har teorierna legat till grund för studiens empiriska insamling av data, som via en kvantitativ och komparativ metod i form av enkäter har distribuerats till grupperna Sveriges företag och befolkning. Utifrån studiens empiri och analys fastställs de generella attityderna, där företag såväl som befolkning uppvisat positiva attityder till användningen av AI inom rekryteringsprocessen. I en statistisk analys av resultaten har dock attitydskillnader grupperna emellan framkommit i tre av rekryteringsprocessens åtta steg: intervjuer, beslut om vem som ska anställas samt uppföljning. Detta härleds till etiska riktlinjer, där människan med dess mjuka värden och egenskaper står i fokus, vilket en algoritm i dagsläget inte kan hantera. De slutsatser som dras är att företag bör arbeta för att stänga attitydgapet genom att informera, kommunicera och motivera varför de med hjälp av AI i de olika stegen av sin rekryteringsprocess bättre kan ta beslut. Med stöd i tidigare forskning kommer implementationen av verktyget att öka, vilket leder till att attityderna kommer att formas därefter. Studiens resultat indikerar därmed att attityderna gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessen kommer att förändras i en positiv riktning i takt med att fler företag väljer att använda verktyget, så länge implementationen sker på rätt sätt.

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004.

Titel: Chattbot den digitala kundtjänstmedarbetaren: En kvalitativ studie kring hur lojalitetsfaktorerna påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomiinriktning marknadsföring, 15hp Författare: Sara Ahlström & Patricia Jansson Nyckelord: Varumärkeslojalitet, artificiell intelligens, chattbot   Syfte: Syftet med studien är att ur ett business-to-consumer perspektiv genomföra en djupgående undersökning av hur faktorerna bakom varumärkeslojalitet påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Genom den ökade förståelsen eftersträvas att utveckla ett teoretiskt ramverk.   Metod: Studien är av det kvalitativa slaget och har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Studiens slutliga resultat grundar sig i genomförda datorbaserade chattintervjuer med konsumenter.   Slutsats: Utfallet av studien har utökat förståelsen för hur faktorerna vilka ligger till grund för byggandet av varumärkeslojalitet förändras med den digitala teknologin chattbots. Genom studien har en förståelse för vilka komponenter bakom lojalitetsfaktorerna som är av stor vikt. Viktiga komponenter vilka uppmärksammats är utfallet av chattbotens service-kvalité bestående av kundnöjdhet och förtroende, och kvalité av interaktionen bestående av kommunikation och personlighet   Kunskapsbidrag: Praktiska och teoretiska kunskaper kring chattbots påverkan på kundnöjdhet, relationer, kommunikation och avsaknaden av den mänskliga kontakten har lyfts fram. Genom det teoretiska ramverket belyses viktiga delar att ta hänsyn till kring skapandet och utvecklandet av chattbots, vilket är av betydelse för företag som vill skapa en positiv upplevelse i mötet med den digitala medarbetaren

With the advancement of artificial intelligence, there are new complications surfacing for managers today. Data analytics are increasingly important in order to make rational decisions. However, in order to be able to succeed as a manager in this new era, they need to be able to make man and machine work alongside each other. The purpose of this literature study is to present the changes that has occurred during AI’s ever-growing presence within organizations. How its impact has changed, and how it will continuously change managers’ leadership over time. The methodology used in the literature study is that of an inductive approach, with grounded theory as a basis in order to achieve the mapping of the research done by others up until this point. The 42 articles that the mapping consists of were concentrated down to ten variables that showcase the result of our study. In particular, variables such as: recruitment and bias, the managers’ crucial role as the process leader and the cooperation between human resources and AI were some of the more defining results. From the findings we were able to draw several conclusions. Managers need to develop and change their leadership in order to reduce fear and uncertainties, thus resulting in an easier implementation of AI within the organization. As well as suggestions for further research, which consists of the involvement of bias for managers when recruiting with AI as a complementary tool.

English title: Artificial Intelligence, Ethics and Human Rights: a critical analysis of the UNESCO recommendation on the ethics of Artificial Intelligence from a post colonial perspective.  The purpose of this essay is to examine the recommendations on the ethics of Artificial Intelligence. That the member states of UNESCO agreed on in the general conference of 2021 to see if historical, disadvantaged groups are involved in the recommendations. Hence the study analyses the claim the recommendations have about human rights and universalism, world order, and Artificial Intelligence (AI)-actors.  The theoretical frameworks from which the essay are based on are an open universalism which focus on the moral of human rights. Postcolonial theory that contribute with an historical view that make difference in authority visible. AI-actors is discussed taking orientation and whiteness into consideration. The method  used is a descriptive idea analysis, and a critical idea analysis to analyze the recommendations.  My conclusion is that the UNESCO recommendations are universal and human rights should be considered when developing AI. Member states and actors have a big responsibility to make sure that AI is ethical and ensures human rights. The focus of the recommendations is to give the least developed countries education to use AI systems. It is the most technical developed countries that have responsibility to educate. I have argued that there are problems with the recommendations in relations to historically vulnerable groups. One of the main problem are that the document is universal but at the same time everyone should get advantage of AI. How the recommendations ensure human rights for groups that does not want to have AI is not discussed. Another problem is that historically the AI science is mostly white. I have argued that the world order is white and that the document fail to include disadvantage groups in a correct way.  Keywords: Artificial intelligence, UNESCO, Postcolonial studies, Whiteness.

The aim of this study is to explore how different music teachers perceive and approach the use of AI in music education in primary schools. Previous research on AI has shown that AI has potential and opportunities in education, but also discusses the risks related to policy, ethics and responsibility in its use. Previous research also indicates that teachers' attitudes and perceptions of AI are influenced by their views on the technology's reliability, ease of use and their competence. The study is based on phenomenography as a theoretical framework. Data collection was conducted through semi-structured interviews with six active music teachers in Kronoberg County. The result shows the variation of music teachers' perceptions and approaches. The music teachers have an open attitude towards AI, while there is caution when using it. Some see AI as complicated to understand, while others see it as a useful tool for both teachers and students in education. The knowledge about AI varied and comes from the internet, news, articles and conversations. Some of the teachers have tested or started to introduce AI in music teaching to a limited extent. Among the teachers' perceptions, there was agreement that the biggest risk is that students use AI to generate texts and state that they have written them themselves. The results also show variation in the perceptions of the possibility that AI can be a support in music teaching. The music teachers also experienced a need for education about and in AI, which can lead to a good use of the tool.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Bakgrund      Generativ artificiell intelligens (GAI) är modeller som skapar nytt material som tidigare inte funnits. GAI kan användas för materialframställning och tidsbesparing och underlättas av kunskaper inom prompt engineering.       Syfte      Syftet med denna studie var att undersöka hur och för vilka ändamål generativ AI används inom logopedi idag samt kartlägga och inventera nuvarande användning av GAI bland verksamma logopeder. Syftet var vidare att sammanfatta de strategier som används för att underlätta användningen av GAI för logopeder. Slutligen eftersträvades att lyfta fram risker som framförts i litteratur eller kommentarer från deltagare så att de kan has i åtanke i utvecklingen framöver.       Metod      En blandad metod med enkät och intervjuer genomfördes. Enkäten distribuerades via sociala medier för att fånga upp så många logopeder som möjligt och svaren beskrevs deskriptivt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.       Resultat       De logopeder som använder GAI i sitt yrke beskriver fördelar och begränsningar med användningen. Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: ”Ändamålet för användning av generativ AI inom logopedi”, ”Promptprocessen, strategier och utmaningar”, ”Utmaningar med GAI-användning inom logopedi” och ”AI:ns potential och framtid inom logopedi”.       Slutsatser       Användning av GAI har fördelar vad gäller materialframställning och tidsbesparing för logopeder. För att optimera användningen av GAI gynnas användaren av att ha kunskaper inom prompt engineering. Material som framställs med hjälp av GAI bör alltid granskas för att undvika användning av bristfälligt material. Det är alltid användaren som bär huvudansvaret.

I denna uppsats undersöks fenomenet artificiell intelligens och vilken funktion den i dagsläget fyller för företag. Uppsatsens första del består av en förstudie där begreppet artificiell intelligens (AI) reds ut. Förstudien skapar en bättre förståelse för AI - vilken kombineras med teori kring teknikimplementering hos företag för att skapa en analysmodell, som i uppsatsens andra del appliceras på fallföretaget Zecobyte. De slutsatser som slutligen nås är att Zecobyte arbetar med AI-teknologi, men att tekniken egentligen inte skiljer sig något särskilt från någon annan typ av IT-teknologi. De utvecklar innovativa produkter, vilka utnyttjar Big Data fenomenet, med olika kundnyttor vilka även de inte skiljer sig markant från de kundnyttor som genereras från annan IT-teknologi. Vi konstaterar även att det finns mycket potential hos AI och avslutar med att öppna upp för fortsatta studier inom området.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik. De båda lagen har sedan spelat 100 matcher mot varandra för att se vilket lag/teknik som är bäst. Statistik ifrån matcherna har använts som undersökningsresultat. Resultatet visar att Q-learning är en bättre teknik då den vinner flest match och skapar flest chanser under matcherna. Diskussionen efteråt handlar om hur användbart Q-learning är i ett spelsammanhang.