Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones – har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext. Narrativ medod ligger till grund för analysmetoden, då studien har till syfte att urskilja storytelling och berättande.Resultat Vi har kunnat urskilja narrativ i de analyserade texterna och samtidigt identifierat andra varumärkesbyggande verktyg som förstärker berättelser kring artisterna. Denna studie visar att det i musikindustrin kan vara framgångsrikt att ha en enhetlig berättelse – en core story – där dess budskap och kärnvärden speglas i all kommunikation. Rolling Stones respektive Lady Gaga använder sig av berättande element i allt från dåtidens LP-omslag till dagens sätt att använda sociala medier. De kommunikativa handlingarna – skivomslag, musikvideos, fotografier, webbplatser, biografier – samspelar med varandra. Berättelser kan yttra sig i olika former och på olika sätt.

<p>The purpose of this essay is to analyze and clarify what’s behind the success of artistsin the music sector and what characterizes sustainable success for these. We arecurious about what lies behind the success of an artist and what makes an artist have asustainable career. The essay is based on a qualitative approach where six interviewshave been performed with people in various positions in the Swedish music industry. The interviewees have been selected after their knowledge and experience within thefield. The material gathered from the interviews constitutes the basis for our analysiswhich is presented in the fourth chapter of the essay. Since we are using a qualitativemethod we are not able to make any generalizations regarding the subject in question. We would therefore like to direct the reader to the fourth and fifth chapter for furtherreading.</p>

The purpose of this essay is to analyze and clarify what’s behind the success of artistsin the music sector and what characterizes sustainable success for these. We arecurious about what lies behind the success of an artist and what makes an artist have asustainable career. The essay is based on a qualitative approach where six interviewshave been performed with people in various positions in the Swedish music industry. The interviewees have been selected after their knowledge and experience within thefield. The material gathered from the interviews constitutes the basis for our analysiswhich is presented in the fourth chapter of the essay. Since we are using a qualitativemethod we are not able to make any generalizations regarding the subject in question. We would therefore like to direct the reader to the fourth and fifth chapter for furtherreading.

Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.

Syfte Syftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamen kring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist. Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ av arbete för att upprätthålla relationen. Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga; - Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemot fansen? Metod Vi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla in relevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse för ämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personer inom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype. Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor. Slutsatser Uppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar och en kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar vi att relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunna skapa en varaktig lojal fanbase. Vi betonar även att en ständig och ihållande kommunikation mellan de två parterna är betydelsefull för att kunna bibehålla en lojal relation.

<p>Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.</p>

<p>Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges.</p><p>I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..</p>

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges. I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..

Forskningsfråga: Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google? Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras: - Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick? - Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas? Metod: Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp. Uppdragsgivare tillhandahöll oss statistik genom Facebook- och Googleannonser som vi analyserade med hjälp av en kvantitativ metod. Vi har även använt oss av en abduktiv ansats då vi analyserat empiri och sedan studerat tidigare teorier som vi kunnat applicera på vårt område. 4 (54) Slutsatser: Vi har kommit fram till att det finns ett antal faktorer som en annonsör bör tänka på vid utformandet av annonser. Vi anser att det är viktigt att via sociala medier nå ut till sin målgrupp. Detta betyder dock inte att målgruppen alltid bör vara rätt målgrupp, utan företag kan med fördel vända sig till en annan typ av människor för att chocka mottagaren och därmed få respons. De ska även använda en tydlig rubrik med rätt ordval som uppmärksammar och inspirerar kunder. Slutligen har vi kommit fram till att reklamen ska uppdateras och utvecklas för ännu högre klickfrekvens.

Syftet med studien var att undersöka hur objektifiering och postfeministisk diskurs visar sig i musikvideor av två sverigebaserade inflytelserika kvinnliga popartister: Veronica Maggio och Miriam Bryant. Materialet som analyserats är en musikvideo av vardera kvinnlig artist. Det teoretiska ramverket består av objektifieringsteori, postfeministisk teori och populär feminism. De valda teorierna har bidragit med förståelse till hur fenomenen visar sig i musikvideorna. Studien utgick från en komparativt kvalitativ metod tillsammans med den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA). MCDA:s verktyg har identifierat de visuella och lexikala valen som gjorts. Valen visade på hur artisterna och musikvideorna förhöll sig till objektifiering och postfeministisk diskurs och om de upprätthöll dessa fenomen. Resultatet visade att både Bryant och Maggios låttexter hade en avsaknad av sexuellt innehåll, men trots det återfanns det anspelning på sex i det visuella innehållet. Postfeministiska inslag förekom och artisterna vill framstå som starka och självständiga och inneha kontroll över sina egna kroppar, samtidigt som det framkom att det inte alltid är fallet. Deras musikvideor upprätthöll objektifiering och sexuell objektifiering av kvinnor. Slutsatsen av studien var att Maggio och Bryant agerade utefter det som beskrivs av postfeminism och populärfeminism som problematiskt, då kvinnors kontroll över sig själva baseras på deras kropp och utseende tillsammans med deras agerande. Vidare forskning som lades fram som förslag var att studera svenska kvinnliga artister på den internationella marknaden för att se om det finns någon skillnad där i objektifiering och hur den postfeministiska diskursen uttrycker sig.