Sammanfattning I Sverige är förekomsten av förlossningsrädsla sedan tidigare uppskattad till 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Denna relativt höga andel förlossningsrädda kvinnor gör det angeläget att som barnmorska kunna identifiera de riskfaktorer som gör att kvinnor som löper risk att utveckla eller redan lider av förlossningsrädsla. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka prevalens av förlossningsrädsla i sen graviditet och under förlossningen, mätt ett år efter förlossning. Syftet var också att undersöka om det finns skillnader gällande graden av förlossningsrädsla före och efter förlossning mellan olika grupper av kvinnor. Metod: En longitudinell kohortstudie utförd i form av en enkätstudie, uppdelad i tre enkäter. Det var 153 mödravårdsmottagningar i Sverige som inkluderades i studien. Antalet studiedeltagare vid första enkäten var 3284 och i den tredje 1360 studiedeltagare. Resultat: I sen graviditet var prevalensen förlossningsrädsla 26,4 %. Ett år efter förlossningen var det en snarlik prevalens, 28,4%, det vill säga ingen skillnad. De kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning hade en ökad förlossningsrädsla uppmätt ett år efter förlossningen (M=7,35) jämfört med innan förlossningen (M=5,53). Slutsats: Då resultatet visar att kvinnor som genomgått ett akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning har en signifikant ökad grad av oro och rädsla uppmätt ett år efter förlossningen, är det av stort värde att följa upp dessa kvinnor, att erbjuda dem stöd i tid inför nästkommande graviditet och förlossning. Det kan vara för sent att sätta in insatser när kvinnan redan är gravid. Det är också av värde att i största möjliga mån sträva efter en vaginal förlossning med bra stöd, information, smärtlindring och förebyggande av komplikationer. / Abstract The prevalence of fear of birth in Sweden has been estimated at 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Because of this relatively high number of women with fear of birth it is crucial that midwives are able to identify the risk factors associated with developing fear of birth and identify women who experience fear of birth. Aim of study: The overall aim was to examine the prevalence of women experiencing fear of birth during late pregnancy and during birth, examined one year after giving birth. Moreover, the aim of the study was to investigate if there were differences in the level of fear of birth before and after giving birth between different groups of women. Method: A longitudinal cohort study was conducted by means of three self-report questionnaires. There were 153 Swedish prenatal clinics included in the study. The number of participants in the first questionnaire were 3284 and the in the third 1360 participants. Results: During late pregnancy the prevalence of fear of birth was 26.4%. One year after the delivery there was similar prevalence, 28.4%, namely no difference. The women whom have had an emergency caesarean section or an assisted delivery had higher degree of fear of birth one year after delivery (M=7,35) compared to before giving birth (M=5,53). Conclusion: The result of the study shows that women that had an emergency caesarian section or an assisted delivery experienced a significantly higher level of fear and concern measured one year after delivery, therefore it would be of great importance to conduct a follow-up with these women. It is also important to offer them early support before their next pregnancy and delivery. It could be too late to do this when the woman is already pregnant. It is also important, to the greatest extent possible, to aim for a vaginal delivery with the help of good support, information, pain management and prevention of complications.

Vacuum assisted delivery (VAD) is a common procedure used in the final stage of labor in the situation of a difficult natural delivery. Since the only biomechanical studies concerning the clinical safe traction force were conducted during 70s using simplified models to mimic the fetal head, concerns remain regarding the side effects of this medical intervention when applying high levels of traction forces. For experimental evaluation of VAD, a tissue-mimicking accurate fetal head phantom, having the same skull and brain dimension as a newborn, as well as, proper mechanical and acoustic properties of materials, can be used as a useful resource in terms of establishing safe levels of traction forces. The goal of this project is to develop a realistic patient-specific fetal head phantom that will be used to investigate the relation between applied traction force and imposed brain deformation in VAD in an experimental setting. A realistic fetal head phantom was developed using geometry accurate segmented meshes of pediatric skull and brain from a CT fetal head dataset. The fetal skull was 3D printed while the segmented mesh of the brain was used to create a fetal brain mold. The fetal brain phantom was developed using a PVA and graphite solution (10% and 3% mass concentration), whereas the sutures and fontanels, the scalp and the cerebrospinal fluid were mimicked using silicone, surgical latex and water, respectively. All the tissue-mimicking materials used corresponded with the biomechanical properties of the fetal head tissues. After the construction of the fetal head phantom, grey-scale long- and short- axis ultrasound images as well as the fetal brain phantom elasticity map were obtained. Furthermore, using sonomicrometry crystals, the reference strain values during manual hand pressure and VAD experimental procedures were acquired. The results showed negative strain values (compression) reaching 15% in the manual pressure experimental procedure, and higher positive strain values (stretching) reaching over 40% in the VAD experimental procedure. However, due to experimental limitations only one measurement using clinically realistic levels for both vacuum pressure (65 kPa) and traction force (70 N) was achieved. The developed fetal head phantom has potential to provide trustful biomechanical evidence to guide safe vacuum assisted delivery as well as to provide useful resource in terms of defining the clinical effective force of the vacuum extractor (VE). / I slutskedet av svåra vaginala förlossningar är assistans med sugklocka vanligt förekommande. Eftersom de enda biomekaniska studierna om kliniskt säkra dragkrafter genomfördes under 70 -talet med hjälp av förenklade modeller för att efterlikna fostrets huvud, finns det fortfarande oro om vilka skador användandet av sugklocka kan leda till när höga dragkrafter används. För att kunna fastställa en säker nivå av dragkrafter skulle en modell av fosterhuvudet, med realistiska dimensioner samt liknande mekaniska och akustiska egenskaper som en nyfödd, kunna användas.  Målet med detta projekt är att utveckla en realistisk patientspecifik modell av fosterhuvudet och sedan använda den för att experimentellt undersöka sambandet mellan applicerad dragkraft och hjärndeformation.  En realistisk fosterhuvudsmodell utvecklades från segmenterade datortomografibilder på ett fosterhuvud. Skallbenet tillverkades med en 3D-skrivare medan hjärnans gjöts i PVA och grafit (10% och 3% masskoncentration) i en 3D-utskriven form. Suturerna och fontanellerna, skalpen och cerebrospinalvätskan efterliknades med silikon, kirurgisk latex respektive vatten. Alla vävnadsimiterande material som användes motsvarade de biomekaniska egenskaperna hos ett fosters huvud.  När modellen var färdigkonstruerad togs ultraljudsbilder i gråskala i både lång- och kortaxel. Även hjärnmodellens elasticitet mättes med ultraljudsbaserad skjuvvågselastografi. Sonomikrometri –kristaller användes för att samla in referensvärden på hjärndeformation vid manuellt handtryck och experimentell rekonstruktion av förlossning med sugklocka. Resultaten visade att negativ deformation (kompression) på 15% i experimentella rekonstruktionen av förlossning. På grund av experimentella begränsningar uppnåddes dock endast en mätning med kliniskt realistiska nivåer för både vakuumtryck (65 kPa) och dragkraft (70 N).  Den utvecklade fosterhuvudsmodellen har i vidare studier potential att tillhandahålla tillförlitliga biomekaniska bevis för att vägleda säker vakuumassisterad förlossning samt för att definiera kliniska effektiva krafter i en sugklocka.

1 Summary Assisted contact with children The aim of my thesis is to describe the new phenomenon of social work i.e an assisted contact with children. In the theoretical part I focused on areas that are connected with parent-child assisted contact, and that parents solve the most often. I gave a definition of parental responsibility and interests of the child, which are described in legislation or conventions. In relation to this, I focused on divorce, and what defense mechanisms can a child have on the disintegration of the family, and how it is able to come to terms with this new reality. Also, what may happen if the child is refused to see the other parent after the divorce. I described parental alienation syndrome, which is related to this topic. Furthermore, I described the possibilities of solving problematic parent-child contact (parents agreement, court rulings and family mediation). I also defined assisted contact. Under what circumstances it occurs, what are its types, functions and its development. Following are examples of organizations dealing with assisted contact. Possible examples of solutions of problematic relationship between the parents that were implemented successfully abroad. In the practical part, I conducted a survey using an anonymous questionnaire. I mapped the opinion of experts,...