<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:</p><p>Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.</p><p> </p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi.</p> / <p><strong><em>Aims</em></strong><strong><em> </em></strong>The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health.</p><p><strong><em>Method </em></strong>The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces.</p><p><strong><em>Results </em></strong>The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent.</p><p><strong><em>Conclusion </em></strong>There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder: Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.   Metod Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.   Resultat Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.   Slutsats Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi. / Aims The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health. Method The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces. Results The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent. Conclusion There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja. Pedagogerna såg samarbete som värdefullt men föräldrarna tyckte det var svårt att få samarbeta om sitt barn. För att uppnå en skola och förskola som alla barn med astma och allergi kan vara fullt delaktiga i måste synen på funktionshindrades rättigheter i samhället diskuteras offentligt.

<p>Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja. Pedagogerna såg samarbete som värdefullt men föräldrarna tyckte det var svårt att få samarbeta om sitt barn. För att uppnå en skola och förskola som alla barn med astma och allergi kan vara fullt delaktiga i måste synen på funktionshindrades rättigheter i samhället diskuteras offentligt.</p>