Bakgrund   Obesitas beskrivs som onormal eller överdriven fettansamling, som kan påverka hälsan. Eftersom obesitas är ett växande problem runt om i världen så kommer hälso- och sjukvårdspersonal träffa på personer med obesitas allt mer. Målet med Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den vård som hälso- och sjukvårdspersonal ger, ska ges med respekt och utifrån alla människors lika värde. Syfte Syftet var att belysa attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med obesitas. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt utgick från 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed ansats. Artiklarna valdes noga ut genom utformade söktermer relevanta för syftet, och inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall och därefter gjordes en integrerad dataanalys, där data från artiklarna sorterades in i kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser attityder som finns hos hälso- och sjukvårdspersonal till personer med obesitas. Resultatet visar att attityderna var kritiska, fördomsfulla, ansvarsfulla samt empatiska, där de kritiska och fördomsfulla attityderna var överrepresenterade. Slutsats Det finns attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal om personer med obesitas. Attityderna är övervägande kritiska och fördomsfulla, vilket kan bidra till ett ökat vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande för dessa patienter. Attityderna kan ändras genom känslighetsträning. / Background Obesity is described as an abnormal or excessive fat accumulation, which can affect health. As obesity is a growing problem around the world, healthcare professionals will encounter people with obesity more often. The purpose of Swedish healthcare legislation is good health and care on equal terms for the entire population. The care provided by health care professionals must be given with respect and dignity and based on the equal value of all people. Aim To illustrate attitudes among healthcare professionals regarding patients with obesity. Method The non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mixed design. The articles were carefully selected through formulated search terms, and then retrieved from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed based on Sophiahemmet Universitys review template and then integrated via data analysis. The articles were then sorted into categories. Results The results of the literature review illustrate attitudes of health care professionals towards people with obesity. The results show that the attitudes were critical, prejudiced, responsible and empathetic, where the critical and prejudiced attitudes were overrepresented. Conclusions There are attitudes among health care professionals about people with obesity. The attitudes are predominantly critical and prejudiced, which can contribute to increased care suffering, disease suffering and life suffering for these patients. Attitudes can be changed through sensitivity training.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.