Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades. Resultat: Stigmatisering förekom frekvent inom hälso- och sjukvården, bland familj och vänner samt i samhället/arbetslivet. Orsaker upplevdes vara okunskap gällande HIV. Stigmatiseringen orsakade bland annat känslor av skam samt isolering. Diskussion: En viktig del av sjuksköterskors uppgifter bestod av att utbilda både patient, anhöriga och personal. En ökad kunskap om HIV och människorna som lever med den minskar risken att personer som lever med HIV skall uppleva stigmatisering. Slutsats: Den beskrivna stigmatiseringsproblematiken kan sammantaget bidra till att personer som lever med HIV upplever en minskad stigmatisering.

Bakgrund   Vaccin är en bidragande faktor till att folkhälsan hålls på en god nivå, både nationellt och internationellt. Trots det förekommer misstro till vaccin, och när föräldrar väljer att avstå vaccinationer till sina barn ökar risken att återinföra smittsamma sjukdomar i samhället. Om anledningarna till tveksamhet kan identifieras kan sjuksköterskans arbete individanpassas och personcentrerad vård tillämpas, vilket i sin tur kan bidra till att föräldrar kan göra hälsosamma val för sina barn. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till föräldrars tveksamhet inför att vaccinera sina barn. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 18 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökord och kvalitetsgranskades därefter utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Med hjälp av en integrerad dataanalys kunde resultatet redovisas i kategorier samt subkategorier. Resultat Resultatet presenterades genom tre huvudkategorier och åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var: sjukvård och sjukvårdsystem, föräldrars kunskapsbehov samt sociologiska faktorer. De åtta subkategorierna var: information från sjukvårdspersonal, ekonomiska faktorer, kunskapsluckor och missuppfattningar, informationskanalers inverkan, föräldrars uppfattning om vaccinets osäkerhet, oro för biverkningar, livsstil och livsåskådning samt demografi. Slutsats Resultatet visade att det fanns flera olika orsaker till varför föräldrar var tveksamma till att vaccinera sina barn. De främsta anledningarna var att föräldrar saknade tillit till sjukvården, att det förekom kunskapsluckor och missuppfattningar samt att det sociala livet påverkade föräldrars attityder kring vaccinationer. För att kunna bemöta föräldrar individanpassat och stärka föräldrarnas hälsolitteracitet bör sjukvårdspersonal arbeta personcentrerat. / Background Vaccine is a contributing factor to maintaining a good level of public health, both nationally and internationally. Despite this, there is mistrust of vaccines, and when parents choose to give up vaccinations to their children, the risk of reintroducing communicable diseases into society increases. If the reasons for doubt can be identified, the nurse's work can be individualized and person-centered care applied, which in turn can contribute to parents being able to make healthy choices for their children. Aim The aim of this literature review was to describe the reasons for parents' hesitation in vaccinating their children. Method A non-systematic literature review was conducted which included 18 scientific articles. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL with the help of various keywords and were then quality checked based on Sophiahemmet University's assessment template. With the help of an integrated data analysis, the results could be reported in categories and subcategories. Results The results are presented through three main categories and eight subcategories. The three main categories were: healthcare and healthcare systems, parent´s knowledge needs and sociological factors. The eight subcategories were: information from healthcare professionals, economic factors, knowledge gaps and misconceptions, impact of information channels, parents' perceptions of the vaccine's insecurity, concerns about side effects, lifestyle and outlook on life, and demographics. Conclusions The results showed that there are several different reasons why parents are hesitant to vaccinate their children. The main reasons were that parents lack confidence in healthcare, that there were knowledge gaps and misconceptions and that social life influence parents' attitudes about vaccinations. To be able to respond to parents individually and strengthen the parents' health literacy, healthcare staff should work person-centered.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning