Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna. En betydande del av upplevelserna var av existentiell karaktär. Slutsats: Blivande sjuksköterskor och yrkesverksamma sjuksköterskor behöver vetskap om hur det kan påverka dem att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor behöver få möjligheter att reflektera över sina upplevelser och sin attityd till döden för att kunna utveckla ett professionellt förhållningssätt. / Aim:The aim of this study was to describe the nurses’ experience of end of life care in a hospital setting. Method:The study was conducted as a descriptive literature study based on thirteen scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Resultat: End of life care in a hospital setting is a complex situation. Nurses described experiences of satisfaction and closeness at the same time as they had feelings of inadequacy. Relationship with patients and their relatives were meaningful but keeping a professional distance was necessary. Issues impacting on the experiences was nurses own fear of death, previous experiences, lack of time and the hospital environment. A significant part of the described experiences was of existential character. Conclusion: Future and working nurses need more knowledge of how caring for dying people can effect them. Nurses require opportunities to reflect on end of life care experiences and their own attitudes to death, in order to develop a professional approach.

Bakgrund Palliativ vård tas vid när kurativ behandling inte längre är ett alternativ. Majoriteten av människorna som dör varje år i Sverige bedöms vara i behov av palliativ vård. Detta behov förväntas öka i takt med en allt åldrande befolkning och en ökad förekomst av kroniska sjukdomar. Den palliativa vårdmodellen syftar till att lindra alla de behov som kan uppstå vid livshotande sjukdom i livets slutskede. För att tillgodose dessa behov utgår modellen ifrån de fyra hörnstenarna och de 6 S:n. Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården men får ofta en bristfällig utbildning i ämnet. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers attityder kring döden i samband med palliativ vård. Metod Examensarbetet är en strukturerad litteraturöversikt där resultatet är baserat på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2013–2023. Resultat Resultatet visar att personerna som är i behov av palliativ vård önskade få denna vård i hemmet och leva ett så normalt liv som möjligt fram till sin död. Närvaron av och relationen med familj, vänner och vårdpersonal var viktig för upplevelsen av trygghet. Ett bevarat självbestämmande och bibehållet oberoende var av största vikt för välbefinnandet. Slutligen var det viktigt att vara fri från smärta och andra former av obehag samt att andliga och existentiella behov var tillgodosedda. Slutsats Sjuksköterskan bör sträva efter att söka kunskap om personens vardag och hur denna kan upprätthållas den sista tiden i livet. Därtill behöver sjuksköterskan arbeta för att skapa förutsättningar för en god död genom att vara lyhörd och visa sig tillgänglig för dialog / Background Palliative care starts when curative treatment is no longer an option. The majority of people who die each year in Sweden are estimated to need palliative care. This need is expected to increase in line with an aging population and an increased incidence of chronic diseases. The palliative care model aims to relieve all the needs that may arise in the event of a life-threatening illness at the end of life. To meet these needs, the model is based on the four cornerstones and the 6 S's. The nurse has a central role in palliative care, but often receives insufficient training in the subject. Aim The aim of the literature review was to describe adults’ attitudes towards death in connection with palliative care. Method This thesis is a structured literature review where the results are based on 14 qualitative articles published between 2013–2023. Results The results show that the people in need of palliative care wanted to receive this care at home and live as normal a life as possible until their death. The presence of and the relationship with family, friends and healthcare staff was important for the experience of security. Preserved self-determination and maintained independence were of paramount importance for well-being. Finally, it was important to be free from pain and other forms of discomfort and that spiritual and existential needs were met. Conclusions The nurse should strive to seek knowledge about the person´s everyday life and how it can be maintained at the end of life. In addition, the nurse needs to work to create conditions for a good death by being responsive and by showing herself available for dialogue.