Bakgrund: Godkännandegraden vid auktorisationsprovet utgörs av cirka 50 procent varje år, vilket anses som en bekymmersam siffra trots höga kompetenskrav mot revisorer. Bakom auktorisationsprovet finns en teoretisk och praktisk utbildning om minst sex år. Till följd av en lång studietid ställer vi oss frågan kring varför så många blir underkända. Detta ur ett byrå- och genusperspektiv.  Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om faktorerna byråstorlek och genus genererar en påverkan på en revisorsassistents prestation vid revisorsexamen.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats motsvarande tidigare forskning och teori inom ämnet. I första delstudien genomförs en kvantitativ studie i form av hypotestestning genom statistiska tester. Andra delstudien utgörs som kvalitativ bestående av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer.  Slutsatser: Resultatet från de kvantitativa testerna indikerar på att revisionsbyråer påverkar en revisorsassistents förutsättningar vid auktorisationsprovet. Detta belyses och styrks även ur resultatet från den kvalitativa delstudien. I samband med detta utgör även individuella faktorer en påverkan på en revisorsassistents prestation. Vidare tyder resultatet på att genus inte har en större påverkan på en revisorsassistents prestation och när prov avläggs. Däremot kan inte skillnader i förutsättningar mellan könen uteslutas. / Background: Each year approximately 50 percent pass the authorization test, which is considered a troubled number despite high competence requirements for auditors. Theoretical and practical education of at least six years is required for the authorization test. Although this is a long period of study and preparation, it can be asked the question why so many fail. This question is central for this study and is analyzed from an audit firm and gender perspective.  Purpose: The purpose of this study is to explain whether the auditor firm’s size and gender factors affect an assistant auditor’s performance at the authorization test.  Method: The study is based on a deductive research approach corresponding to previous research and theory within the subject. In the first sub-study a quantitative study is carried out in the form of hypothesis testing through statistical tests. The second sub-study is qualitative, consisting of semi-structured interviews with authorized public accountants.  Conclusions: The results from the statistical tests indicate that the auditing firms affect an assistant auditor’s prerequisites at the authorization test. This is also illustrated and confirmed by the results from the qualitative sub-study. In connection with this, individual factors also have an impact on the performance of an assistant auditor. Furthermore, the results indicate that gender does not have a major impact on an assistant auditor’s performance. However, differences in conditions between the genders cannot be excluded.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.