Bakgrund: Dagens mångkulturella samhälle ställer höga krav på sjukvården. Kommunikation är ett viktigt verktyg att bemästra för att kunna bedriva personcentrerad- och patientsäker vård men kan bli problematisk när sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk. För att underlätta kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan en auktoriserad tolk anlitas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av att använda auktoriserad tolk. Metod: Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar till den föreliggande litteraturstudien. Artikelsökningen utgick ifrån bärande begrepp som identifierats i syftet och som sedan översattes till engelska med hjälp av funktionerna SvenskMesh och CINAHLheadings. Begreppen var; sjuksköterska, vårdrelation, patient och auktoriserad tolk. Den föreliggande litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som alla hade en kvalitativ ansatts. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) principer för innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv och dessa var; organisatoriska utmaningar, språkbarriärer och erfarenheter och förväntningar på den auktoriserade tolken. Två teman identifierades utifrån patientens perspektiv och dessa var; erfarenheter och förväntningar på sjukvården och förväntningar på denprofessionella tolken. Konklusion: Den föreliggande litteraturstudie visade på att den rådande tolkbristen resulterade i att kontinuiteten i vårdmötet blev bristfällig och detta ledde i sin tur till minskad tillit i vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien visade även att en ökad tillgång av professionella tolkar och ökad utbildning inom tolkanvändning för vårdpersonal kan underlätta möjligheten att bedriva personcentrerad omvårdnad och att arbeta patientsäkert. / Background: In today’s multicultural society it has become more challenging for the healthcare system to meet the demands. It can be challenging for nurses to carry out patient-centered care since communication is a key instrument that nurses use. Communication is also a vital element to master to be able to practise safe care. Unfortunately, communication is often compromised when a nurse and patient don’t speak the same language. A professional interpreter can be hired to help with this issue. Aim: To shed light on nurses and patients experiences of how the care-relationship can be affected by the use of an authorized interpreter.Methods: The databases PubMed and CINAHL were used to search for articles. The search was based on keywords that had been identified in the aim of the current study. The keywords were translated from Swedish to English and were as follows; nurse, care-relationship, patient and interpreter. The present literature study was based on ten studies with a qualitative approach. The data analysis was performed in accordance with Forsberg and Wengström (2016) principles for content analysis.Findings: Three themes emerge from the perspective of the nurses and these were; organizational challenges, language barriers and experiences and expectations on the authorized interpreter. Two themes emerge from the perspective of the patients and these were; Experiences of- and expectations on the healthcare organisation and Experiences of- and expectations on the authorized interpreter.Conclusion: The shortage of authorized interpreters led to a lack of consistency in the care which in turn resulted in a lack of trust in the care-relationship. The present literature study also showed that better accessibility of authorized interpreters and extended education for the healthcare staff could ease the process of patient centered care and to practice safe care.

Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård där auktoriserad tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gäller kommunikation och brist på tolkanvändning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvändning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en kvinnoklinik i södra Sverige. Sju semi-strukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor i olika åldrar och med olika lång arbetslivserfarenhet. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: tid, kommunikation och vårdkvalitet. Till dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier. Resultat: Det framkom delade meningar mellan sjuksköterskorna huruvida det hanns kontakta tolk i akuta situationer eller inte. Sjuksköterskorna berättade att det rådde tidsbrist på avdelningen vilket resulterade i en minskad användning av auktoriserad tolk. Samtliga berättade om bristande kommunikation i samband med att patient och vårdgivare ej talade samma språk. Kroppspråk användes som ett alternativ till verbal kommunikation. Sjuksköterskorna använde övervägande anhörigtolk, trots att det framkom flera negativa aspekter med denna tolkform. Auktoriserad tolk sades vara det mest lämpade tolkalternativet men ansågs användas i för lite. Det berättades att patienter påverkades negativt i situationer där tolk inte användes och att det vid behov bör användas tolk. / Sweden’s population in 2009 consisted of 14 percent foreign borne, which can lead to communication gaps in areas such as healthcare. It is important to identify communication problems to pursue a patient safe healthcare, where professional interpreters are used as a tool in communication. Previous studies have shown that in other countries, like Australia and Germany, problems exist in communication and lack of use of interpreters. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using interpreters. Method: The study was of a qualitative approach and was performed in a ward at a women’s clinic in southern Sweden. Seven semi-structured interviews were conducted with nurses of different ages and with different lengths of work experience. The data was analyzed by content-analyze and resulted in three categories: time, communication and care quality. To these main categories eight subcategories followed. Results: Divided opinions appeared between the nurses whether there was time or not to contact an interpreter in acute situations. The nurses said that there was a lack of time at the ward which resulted in a reduced use of professional interpreters. All of the nurses spoke of a lack in communication when the patient and the caregiver did not speak the same language. Body language was used as an alternative to verbal communication. The nurses mainly used family members to interpret, although it appeared several negative aspects of this interpretation form. Professional interpreters was said to be the most suitable interpreter option but was used too little. The nurses said that patients were negatively affected in situations where no interpreter was used and that interpreters should be used when needed.