Common critique of the Austrian business cycle theory states that the Austrian cycle could not be initiated under the rational expectations hypothesis. This thesis therefore investigates the role of price expectations of entrepreneurs in the Austrian cycle theory. We conclude that this theory might be compatible with rational expectations only under several assumptions. The rational expectations hypothesis is, however, evaluated rather critically concluding it is quite strong and unrealistic assumption. Various regimes of monetary policy are discusses in the context of price expectations.

This thesis aims to investigate to what extent the quantitative easing monetary policy tool, applied by the Riksbank, contributed to abnormal returns at the Swedish stock market during Covid-19. The chosen time period is 2007-2022, including the period before and after the implementation of quantitative easing in Sweden in 2015. Furthermore, the chosen time period includes two crises, the global financial crisis (GFC) and the Covid-19 crisis. Two artificial portfolios are created, one representing a high-risk portfolio and the other representing a low-risk portfolio. The thesis applies the ADL error correction model to estimate a potential relationship amongst QE and the returns for each of the computed portfolios. Results show a short-run relationship for both the high-risk and the low-risk portfolio. From the long-run perspective, there is only a relationship found concerning the high-risk portfolio. A modified CAPM-model is used as an interpretation when calculating abnormal returns, where the growth rate of industrial production reflects the expected return. Results show the presence of QE and abnormal returns for both portfolios during the time period of Covid-19, 2020-2022. / Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning Riksbankens kvantitativa lättnader bidrog till abnorm avkastning på den svenska aktiemarknaden under Covid-19. Den valdat idsperioden är 2007 – 2022, vilket inkluderar perioden före och efter genomförandet av kvantitativa lättnader i Sverige. Vidare inkluderar den valda tidsperioden två kriser, den globala finanskrisen samt Covid-19-krisen. Två artificiella portföljer konstrueras, där en representerar en högriskportfölj och den andra representerar en lågriskportfölj. Studien tillämpar en ADL error correction modell för att undersöka huruvida det existerar ett samband mellan kvantitativa lättnader och avkastningen för var och en av portföljerna. Resultaten visar ett kortsiktigt förhållande för både högrisk- och lågriskportföljen. Ur det långsiktiga perspektivet hittades endast ett samband för högriskportföljen. En modifierad CAPM-modell används vid beräkning av abnorm avkastning, där variabeln för den industriella produktionstillväxten reflekterar den förväntade avkastningen. Resultaten visar förekomsten av abnorm avkastning i samband de kvantitativa lättnader som genomfördes under Covid-19 för båda portföljerna under tidsperioden 2020–2022.