Denna studie undersöker det kortsiktiga och långsiktiga värdeskapandet av 28 respektive 26 avknoppningar på den svenska marknaden utförda mellan januari 2000 och juni 2017. Undersökningen finner att moderbolagen i genomsnitt genererar en signifikant positiv kumulativ abnorm avkastning över en tredagarsperiod vid annonsering om 4,1%. Studien undersöker även huruvida det finns en skillnad i kortsiktig abnorm avkastning beroende på graden av informationsasymmetri hos moderbolaget samt om moderbolaget knoppar av en relativt stor eller relativt liten del av verksamheten. Ingen signifikant skillnad finnes i abnorm avkastning för någon av variablerna. Den genomsnittliga abnorma avkastningen för de avknoppade bolagen upp till ett år efter avknoppningen uppgår till 30,9% och 32,7% justerat enlig Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell respektive Carharts (1997) fyrfaktormodell. Moderbolagen finner studien inte visa någon signifikant abnorm avkastning över samma tidsperiod.

Denna studie undersöker bakomliggande motiv till aktieåterköp på den svenska marknaden och hur marknaden reagerar vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp. Utifrån 154 annonseringar mellan åren 2010-2017 identifieras tre bakomliggande motiv till aktieåterköp: Förse incitamentsprogram, förändring av kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet och tillhandahålla aktier för förvärv av företag eller annan egendom. Studien finner att 45% av annonseringarna hade incitamentsprogram som minst ett motiv, en ökning jämfört med perioden 2000- 2009 där siffran var 33%. Även den abnorma avkastningen vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp undersöks genom en eventstudie. Resultaten visar en abnorm avkastning vid annonseringstillfället på 1,341%, utan hänsyn till bakomliggande motiv. Med hänsyn till bakomliggande motiv vid annonseringen uppmätts en abnorm avkastning på 1,5% för kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet, 1,332% för förvärv av företag eller annan egendom och 0,915% för incitamentsprogram.

<p><strong>Problem: </strong>Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet?</p><p>Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet?</p><p><strong>Syfte: </strong>Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. <strong></strong></p><p><strong>Teori: </strong>Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. <strong></strong></p><p>Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt.</p><p><strong>Empiri: </strong>I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. <strong></strong></p><p><strong>Slutsatser:</strong> I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna.</p> / <p><strong>Challenge:  </strong>Do acquisitions generate abnormal returns?<strong> </strong>Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price?</p><p><strong>Aim:  </strong>The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company.</p><p><strong>Delimitation: </strong>The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies.</p><p><strong>Method: </strong>The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected.<strong> </strong></p><p><strong>Theory: </strong><em>The theory of efficient markets</em> describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium. </p><p>The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth.</p><p><strong>Results: </strong>The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories <em>industry</em> <em>belonging</em> or <em>motive for acquisition</em>.</p><p>All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found.</p><p><strong>Conclusions: </strong>To conclude, the study shows that the semi strong form of the <em>efficient market hypothesis</em> is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.<strong> </strong></p>

<p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt. </p><p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.</p>

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.  Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.

Problem: Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet? Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet? Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag. Avgränsningar: Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken. Metod: Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. Teori: Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt. Empiri: I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. Slutsatser: I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna. / Challenge:  Do acquisitions generate abnormal returns? Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price? Aim:  The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company. Delimitation: The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies. Method: The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected. Theory: The theory of efficient markets describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium.  The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth. Results: The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories industry belonging or motive for acquisition. All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found. Conclusions: To conclude, the study shows that the semi strong form of the efficient market hypothesis is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvärvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvärvades under lågkonjunkturen år 2007-2009, och högkonjunkturen år 2001-2004 har undersökts för att se om det finns någon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero på vilket tillstånd ekonomin i samhället befinner sig. Därefter utreds om det finns en skillnad beroende på vilken bransch företagen befinner sig i. Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen där en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och är den form som eventstudier utgår ifrån. Den undersökningsform som används i denna uppsats är en eventstudie och denna statistiska metod mäter marknadens reaktion på ny information. Den abnorma avkastningen har beräknats vilket sedan belysts genom tabeller och diagram, vilka i sin tur tolkats av en analytiker. Studien resulterade i att företagsförvärv i lågkonjunktur har högre abnorm avkastning än uppköp som sker under högkonjunktur. Uppsatsen uppvisade även att kommunikationssektorn hade en högre abnorm avkastning än resterande branscher. / Share development of acquired companies listed at the bearer's publication has been studied. Companies acquired during the recession years 2007-2009 and the boom years 2001-2004 have been studied to see if there is any difference in the share price that would depend on what cyclical the economy in the society is. I have further investigated whether there is a difference depending on what industry the companies are active in. The study is anchored in theory from the efficient market hypothesis in which a semi-strong efficient market is assumed. This degree of efficiency is usually assumed in financial markets and is the form that event studies adopt. The survey form used in this paper is an event study and this statistical method measures the market’s reaction to new information. The abnormal return is calculated which is then illustrated by tables and charts, which in turn is interpreted by an analyst. The study showed that acquisitions in the recession had higher abnormal returns than purchases made during the boom. The paper also showed that the communications companies had a higher abnormal return than the remaining sectors.

När ett bolag tar in kapital genom en emission kan de antingen använda sig av en riktademissionen eller av en företrädesemission. Tidigare forskning har visat att bolag har ennegativ aktieutveckling efter en nyemission. Senare forskning har visat att både valet avvilken typ av emission som bolaget använder sig av, och det annonserade motivet tillemissionen, påverkar avkastningen. Syftet med denna studie är att undersöka abnormavkastning på kort och lång sikt, samt skillnader i avkastning, för de två olikaemissionstyperna. Kort sikt defineras i studien som två dagar, annonseringsdagen samtnästföljande handelsdag, medan lång sikt defineras som 12 månader. Vi mäter även om detannonserade motivet påverkar den kortsiktiga avkastningen. Urvalet består av 187observationer från bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan 2012-2016. Bolag somannonserar om att de behöver ta in kapital genom en företrädesemission, har en abnormnegativ avkastning vid annonsering, men ingen abnorm avkastning på lång sikt. För bolagsom valde att ta in kapital genom en riktad emission har ingen annonseringseffekt kunnaturskiljas, men den långsiktiga avkastningen är positiv. Om motivet till en nyemission ärförenat med en investering, förvärv eller expansion, har företagets aktiekurs i genomsnitt haften positv utveckling.

Denna studie undersöker den kortsiktiga värdeökningen som potentiellt genereras i anknytning till annonseringen av en avknoppning. Totalt undersöks 33 avknoppningar från svenska bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 1996-2019. Syftet var att utreda om annonseringar av svenska avknoppningar är förknippade med ett värdeskapande i form av positiv abnorm avkastning. Studien finner att bolagen i genomsnitt erhåller en positiv abnorm avkastning om 1,87% över ett tre dagar långt eventfönster i anslutning till annonseringen. För annonseringsdagen i sig är motsvarande värdeökning 1,12%. Studien undersöker dessutom hur värdeökning påverkas av variabler som på olika sätt kan anknytas till informationsasymmetri. De oberoende variabler som studeras är aktievolatilitet, industriell fokusering och bolagens byten av VD. Studien finner att aktievolatilitet har en tydlig positiv relation till storleken på värdeökningen. Industriell fokusering visas också ha en trolig koppling till värdeökningen. Studien finner däremot ingen tydlig relation mellan förekomsten av ett VD-byte och värdeökningen i anknytning till en avknoppning.

This paper investigates the signaling effect of insider trading by analyzing the market reaction to 147 insider transactions executed within the period 2014-2016 on the Stockholm Stock Exchange. We present three major findings. First, we find significant market reactions for both insider purchases and insider sales, suggesting a signaling effect of insider trading. Second, we find the signaling effect to be similar for both insider purchases and insider sales. Third, we find that firm size has an influence on the signaling effect. Our findings indicate that the market values information about insider trading and that firm size has an effect on this informative value. / Denna studie undersöker signaleringseffekten av insynshandel genom att analysera marknadsreaktionen för 147 insynstransaktioner utförda under perioden 2014-2016 på Stockholmsbörsen. Vi presenterar tre huvudsakliga upptäckter. Den första är att vi finner en signifikant marknadsreaktion för både köptransaktioner och säljtransaktioner utförda av insynspersoner vilket indikerar att det finns en signaleringseffekt av insynshandel. För det andra finner vi att signaleringseffekten är lika stark för både köptransaktioner och säljtransaktioner. För det tredje finner vi att bolagsstorlek har en påverkan på signaleringseffekten. Dessa upptäckter visar på att marknaden ser ett värde i information om insynshandel och att bolagsstorlek påverkar detta informationsvärde.