Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet. Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex. Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden. Ett möjligt samband mellan storleken på bolag och omfattningen överavkastning har även upptäckts. Den enskilt största överavkastningen uppmättes på splitdagen. Analys: En analys av resultaten pekar på att marknaden uppfattat aktiesplit som en positiv nyhet och i linje med tidigare forskning har det funnits överavkastning i tiden runt en aktiesplit. Vid uteslutande av en undergrupp som inte klarat hypotestestet kunde sambandet mellan företagsstorlek och omfattningen överavkastning till viss del bekräftas som negativt. Slutsats: Investerare har kunnat generera överavkastning i samband med aktiesplit på Stockholmsbörsen mellan 2004-2008. Resultatet tyder på ett negativt samband mellan företagsstorlek och överavkastning, däremot kan inte sambandet bekräftas tillfullo. / Purpose: The study has investigated whether or not stock splits on the Stockholm Stock Exchange during the years 2004-2008 generated positive abnormal return and in such case, has there been any difference in the positive abnormal return depending on firm size. Theory: The efficient market hypothesis, especially in its semi-strong form, has provided a theoretical framework for the essay. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The study concerns a five-year period 2004-2008, where a selection of 56 splits met set criteria. These were divided into three groups depending on their capital size at the split date. The price data for 250 days before the split, and 250 days after were collected for the companies with regard to split day. The same data was collected for OMXSPI that was used as a benchmark. Results: The result together with hypothesis testing shows that positive abnormal return associated with stock split has been found in the overall population. A possible correlation between the firm size and the extent of positive abnormal returns has also been discovered. The single greatest positive abnormal return was measured on the split date. Analysis: An analysis of the results indicates that the market perceived stock split as positive news. There has been a positive abnormal return around the time of a stock split in line with previous research. The exclusion of a subgroup that failed hypothesis test revealed a partly confirmed negative relationship between firm size and the amount of positive abnormal returns. Conclusion: Investors have been able to generate positive abnormal returns in association with stock split on the Stockholm Stock Exchange from 2004 to 2008. The results suggest a negative correlation between firm size and positive abnormal returns, however, the correlation is not fully confirmed.

Purpose: The purpose of the study is to investigate whether executives can earn abnormal return by purchasing their own stocks and establish an understanding of possible aspects. Method: In order to observe if abnormal return exists on insider buy-transactions, a method triangulation with deductive approach has been made. An event study has been adopted to measure the transaction events. In addition, CAAR has been calculated with aid of a model. These values go through a significance test in order to support the hypothesis.  Theory: The study is grounded on the efficient market hypothesis, information asymmetry, behavioural finance and signalling. Furthermore, previous research has been adopted to support the study.  Conclusion: The results of the study show that executives for growth companies can profit from abnormal returns. / Syfte: Syftet med studien är att studera om personer i ledande ställning profiterar vid insynsförvärv av aktier samt skapa en djupare förståelse kring möjliga underliggande faktorer. Metod: För att studera om det uppstår abnorm avkastning vid insynsförvärv har en metodtriangulering med deduktiv ansats behandlats. Eventstudie har använts för att mäta transaktions händelserna. Vidare beräknas CAAR med hjälp av en modell. Dessa kommer sedan att signifikanstestas för att stödja hypoteserna.  Teori: Teorier som behandlas i denna studie är den effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetrin, beteendebaserad finansiering och signaleringshypotesen. Vidare behandlas tidigare forskningar som ger stöd till studien. Slutsats: Resultaten för studien påvisar att personer i ledande ställning för tillväxtföretag kan profitera på abnorm avkastning.

This thesis aims to investigate to what extent the quantitative easing monetary policy tool, applied by the Riksbank, contributed to abnormal returns at the Swedish stock market during Covid-19. The chosen time period is 2007-2022, including the period before and after the implementation of quantitative easing in Sweden in 2015. Furthermore, the chosen time period includes two crises, the global financial crisis (GFC) and the Covid-19 crisis. Two artificial portfolios are created, one representing a high-risk portfolio and the other representing a low-risk portfolio. The thesis applies the ADL error correction model to estimate a potential relationship amongst QE and the returns for each of the computed portfolios. Results show a short-run relationship for both the high-risk and the low-risk portfolio. From the long-run perspective, there is only a relationship found concerning the high-risk portfolio. A modified CAPM-model is used as an interpretation when calculating abnormal returns, where the growth rate of industrial production reflects the expected return. Results show the presence of QE and abnormal returns for both portfolios during the time period of Covid-19, 2020-2022. / Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning Riksbankens kvantitativa lättnader bidrog till abnorm avkastning på den svenska aktiemarknaden under Covid-19. Den valdat idsperioden är 2007 – 2022, vilket inkluderar perioden före och efter genomförandet av kvantitativa lättnader i Sverige. Vidare inkluderar den valda tidsperioden två kriser, den globala finanskrisen samt Covid-19-krisen. Två artificiella portföljer konstrueras, där en representerar en högriskportfölj och den andra representerar en lågriskportfölj. Studien tillämpar en ADL error correction modell för att undersöka huruvida det existerar ett samband mellan kvantitativa lättnader och avkastningen för var och en av portföljerna. Resultaten visar ett kortsiktigt förhållande för både högrisk- och lågriskportföljen. Ur det långsiktiga perspektivet hittades endast ett samband för högriskportföljen. En modifierad CAPM-modell används vid beräkning av abnorm avkastning, där variabeln för den industriella produktionstillväxten reflekterar den förväntade avkastningen. Resultaten visar förekomsten av abnorm avkastning i samband de kvantitativa lättnader som genomfördes under Covid-19 för båda portföljerna under tidsperioden 2020–2022.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn. Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn). Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP. Syftet med Hypotes II är att testa samma företag under samma period som Hypotes I, men undersöker förändring i tradingvolymerna istället för i aktiekurserna. Teori: Effektiva Marknadshypotesen, Random Walk och Flockbeteende Slutsatser: Dessa båda undersökningar d.v.s. Hypotes I och Hypotes II pekar starkt på slutsatsen att eventet har haft inverkat på övriga bolag i sektorn. Vi kunde vid en jämförelse med tidigare studier som genomförts på andra katastrofer, konstatera att skeendet har både likheter och skillnader. / Background: On the 20th April 2010, the BP oil platform Deepwater Horizon, situated in the Mexican Gulf, exploded. The explosion was caused by methanol gas that, under high pressure expanded and thereafter ignited. The platform submerged and caused a severe and uncontrollable oil leakage at 1500 meters depth.It is obvious that the explosion in the Mexican Gulf has impacted BP in a negative manner and cause BP large financial loss, the company shares had at its worst point depreciated by 60 percent. It may be of interest to investigate whether this catastrophe, caused by one independent party, also have affected other companies within the Oil and Gas industry. Purpose: The aim of this assignment is to investigate whether BP’s catastrophe in the Mexican Gulf has affected other companies within the same industry. (Oil and Gas) Methodology: Secondary data is presented as a quantitative approach in the shape of values and we use a deductive approach in order to draw the conclusions.The methodology used in this study is event study, in which calculation of the abnormal and expected revenue are based on the market model. We will test two types of hypothesis, where the aim of Hypothesis I is to test in which way information about the event in the Mexican Gulf affects other companies in the same industry as BP. The aim of Hypothesis II is to test the same companies during the same period as Hypothesis I, but with a focus on analyzing trading volume instead of the stock market value. Theory: Efficient Market Hypothesis, Random Walk and Herd Behavior Conclusion: Both investigations, i.e. Hypothesis I and Hypothesis II indicate that the event has had an impact on other companies in the same industry. We could, in a comparative analysis with earlier studies, based on other catastrophes, conclude that the event demonstrates similarities as well as differences.

The medical device industry has seen rapid growth in recent years, and the increasing valuations has caught the attention of investors. Although their growth has outpaced many indices, medical device companies’ reliance on capital to finance research, patents, and clinical testing to reach pre-market approval makes due-diligence and the investment research process especially complex. Investors frequently rely on intuition when making investment decisions and it would therefore be particularly valuable if there was a way to accurately predict future returns. Although stock return prediction and market anomalies are a frequently debated topic among finance researchers, unlike other studies which look at whole markets this study looks at a particular subset of companies. This study looks at 63 recently listed medical device companies in the US market to analyze the predictability of future shareholder returns. The metrics analyzed are some of the most common quantitative metrics used by investors. A multiple linear regression model is used to determine if the metrics can predict future total returns, and abnormal returns. An interview was conducted with an industry investment expert to get more insight in the sector and to evaluate the chosen metrics. This study also examines the same data set during two eras; predictability before and after the financial crisis in 2009, to see if predictability is constant over time. The findings show that free cash flow yield is the only statistically significant variable in the model. This implies that if a recently listed medical device company has a negative free cash flow yield for one year, it will have a positive return the following year. From the analysis on the two eras, before and after 2009, predictability is found to be lower after the financial crisis. / Den medicintekniska industrin har sett snabb tillväxt de senaste åren och de ökande värderingarna har lockat investerarnas intresse. Även om deras tillväxt har överträffat många index, innebär medicintekniska företags beroende av kapital för att finansiera forskning, patent och kliniska tester för att nå godkännande före marknaden en särskilt komplicerad besiktnings- och analyseringsprocess. Investerare förlitar sig ofta på intuition när de fattar investeringsbeslut och det skulle därför vara synnerligen värdefullt om det fanns ett sätt att noggrant förutsäga framtida avkastning. Även om aktieavkastnings förutsägbarhet och marknadsavvikelser är ett ofta diskuterat ämne bland finansforskare, undersöker denna studie en viss undergrupp av företag till skillnad från andra studier som undersöker hela marknader. Denna studie analyserar 63 nyligen börsnoterade medicintekniska företag på den amerikanska marknaden för att analysera förutsägbarheten av framtida aktieägaravkastning. Mätvärdena som analyseras är några av de vanligaste kvantitativa mätvärdena som används av investerare. En multipellinjär regressionsmodell används för att avgöra om måtten kan förutsäga framtida totalavkastning och abnorm avkastning. En intervju genomfördes med en expert på investeringar inom denna sektor för att få mer insikt och för att utvärdera de valda variablerna. Denna studie undersöker också samma datauppsättning under två epoker; förutsägbarhet före och efter finanskrisen 2009, för att se om förutsägbarheten är konstant över tid. Resultaten visar att fri kassaflödesavkastning är den enda statistiskt signifikanta variabeln i modellen. Detta innebär att om ett nyligen börsnoterat medicintekniskt företag har en negativ avkastning på fritt kassaflöde under ett år, kommer det att ha en positiv aktieavkastning året därpå. Från analysen av de två epokerna, före och efter 2009, visar sig förutsägbarheten vara lägre efter finanskrisen.