Bakgrund: Världen ser allt fler naturkatastrofer i olika former och en allt större mängd människor, som lever i de mest utsatta områdena skadas eller dör. Sjuksköterskan har, i relation till de kritiska situationer som en katastrof innebär, en viktig roll att spela både prehospitalt, som varande bland de första på plats och peri hospitalt med uppföljning av patienternas vård. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten som görs i denna uppsats är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter drabbade av naturkatastrofer. Metod: En systematisk litteraturöversikt har valts som metod för att ta fram data och analysen av den samlade data har gjorts enligt fem steg presenterade av Whittemore och Knafl. Resultat: Sjuksköterskans roll i katastrofomvårdnad skiljer sig mellan länder utifrån olika lagar och regler. Sjuksköterskan beskrevs i flera studier ha en för de drabbade stöttande roll, innefattande att erbjuda information, vägledning och att utföra omvårdnadshandlingar så som triagering och förstahjälpen. En annan sida av rollen, utifrån det studerade materialet, är att erbjuda psykologiskt stöd till patienter samt koordinera vården och upprätthålla god kommunikation inom vårdteamet. Det framgick i flera studier vi analyserat att många sjuksköterskor kände sig otillräckligt förberedda på katastrofomvårdnad och samtidigt visade flera studier på en tydlig relation mellan katastrofberedskap och sjuksköterskans självförtroende. Slutsats: Vidare forskning inom katastrofberedskap behövs för att utveckla nya utbildningar för sjuksköterskors arbetsplatser, inom grundutbildningen och även på samhällsnivå för invånare, för att öka den generella beredskapen förkatastrofomvårdnad.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones. The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied. There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon. The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies.

Klimatförändringar är en av vår tids stora frågor och den kommer att påverka samhällen världen över under en obestämd framtid. Vikten av klimatanpassning för att möta dessa förändringar kan inte underskattas. Denna uppsats har undersökt lokala beslutsfattares arbete med klimatanpassning och huruvida deras arbete med anpassning kan förklaras av forskningen kring salience och naturkatastrofer/naturolyckor. Leder en erfaren naturkatastrof/naturolycka till ökade klimatanpassningsåtgärder? Tidigare studier har förlitat sig på jämförelser mellan länder och mätt anpassning baserat på den monetära skadan av ytterligare katastrofer. Denna studie använder data över naturskador i Sverige mellan 2015 och 2021 och kombinerar detta med årliga data från en enkätundersökning över kommuners arbete med klimatanpassning. Regressionsanalyser genomförs för hela studieperioden. Även regressionsanalys som utesluter åren 2020–2021 för att säkerställa att resultaten inte är en följd av COVID-19-pandemin presenteras. Resultaten indikerar att upplevda naturskador inte har en signifikant effekt på nivån av klimatanpassning. Därmed antyder resultaten att lokala beslutsfattare i Sverige inte påverkas av salience i sina beslut om klimatanpassning. / Climate change is a pressing issue that will affect societies worldwide for an indefinite period. Recognizing the importance of climate adaptation, this thesis investigates the role of salience in decision-makers' behavior regarding climate adaption. By examining the impact of natural disasters and natural hazards on municipal decision-makers' behavior, the study explores whether such events increase the salience of climate adaptation and subsequently drive greater ambition in adaptation policies. Unlike previous studies that have relied on cross-country comparisons or measured adaptation based on previous natural disasters, this study utilizes data on natural damage in Sweden between 2015 and 2021, combined with survey data on municipal adaptation efforts. Regression analyses are conducted for the entire study period and a subset excluding the years 2020-2021 to mitigate the influence of the COVID-19 pandemic. The results indicate that perceived natural damage does not significantly affect the level of climate adaptation. Thus, the findings suggest that local decision-makers in Sweden are not influenced by salience in their climate adaptation decisions.

Denna uppsats undersöker de naturliga miljörisker och naturfaror som finns i Uppsala stad, vilka konsekvenser de kan generera och vilken motståndskraft staden har för att stå emot dessa. Den har också undersökt om teorierna om sårbarhet och resiliens inom katastrofhantering har någon förankring i det arbetssätt som verkställande aktörerinom Uppsala stad utgår ifrån. Metoden som används är en kvalitativ fallstudie som inkluderar intervjuer med anställda inom kommun och länsstyrelse, samt granskning av rapporter. Det som framkommit är att det finns risker för extraordinära naturhändelser såsom översvämning, värmebölja, torka, stormar. Översvämning värderas som en av de större riskerna, där både skyfallsöversvämning och höga flöden i Fyrisån är relevanta, där tusentals människor riskerar att drabbas. Det har också framkommit att Uppsala stad har vissa sårbara områden såsom bebyggelse nära Fyrisån och centrala områden med mycket hårdgjorda ytor. Sårbara grupper identifieras som äldre och sjuka, samt personer på landsbygden med egen brunn. Uppsala uppfyller dock flera kriterier för att vara resilient med mycket förebyggande arbete med riskkartor, bedömningar och scenarion. Kommunen har också implementerat åtgärder som visar på resiliens såsom barriärer mot översvämning med mera. Det går dock inte att konstatera om Uppsala är resilient eller sårbart, utan vidare forskning rekommenderas.

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor; På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen? Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om? Vilka källor kommer till tals? Vilka händelser fokuserar tidningarna på? Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA? På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra? Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke. Teorier om agenda setting och journalistisk praktik tillämpas också för att påvisa hur tidningar kan påverka sitt innehåll på olika sätt. Det kvantitativa materialet består av sammanlagt 194 artiklar från de fyra olika tidningarna och det kvalitativa materialet av en artikel av speciellt intresse per tidning. Resultatet redovisas i två delar, en per metod. I undersökningen framkommer det att täckningen mellan länderna på en del punkter är mycket lika och på andra mycket olika. Täckningen av orkanen var mellan länderna lika i sitt stora fokus på USA i majoriteten av alla artiklar, likaså var tidningarnas täckning lika i frekvensen som artiklarnas innehåll var alarmerande eller neutrala förmedlare. Skillnader fanns dock mellan länderna i hur ländernas täckning av andra länder än USA sett ut, där de svenska tidningarna visade sig nästan uteslutande täcka Haitis situation, till stor del som en del i täckningen av landets många problem i stort, medan USA täckte Jamaica och Kuba, men endast i förbifarten och som en del av den allmänna rapporteringen om orkanens resväg. Uppsatsens slutsats är att skillnaderna som hittats, beror på det uppfattade kulturella avståndet mellan länderna som undersökts och länderna som drabbats. / This essay seeks to show how coverage of a North-American natural disaster looks and differs between the internet-edition of newspapers from western countries by way of six research questions: In what way has Swedish and American news media reported on the disaster? What main themes do the papers write about? Who can be seen making statements in the articles? What are the events focused on in the papers? How did the newspaper’s report on countries affected by the disaster before it arrived in the USA? In what ways do the countries differ from each other? The countries chosen for answering the question with, are the USA and Sweden, and the papers chosen from the respective country is Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The North-American disaster that will be examined is Hurricane Sandy that between the days 22 to 31 October 2012 traveled from Jamaica to the American east coast, causing billions worth of damage on its way there. To analyze the material two methods, quantitative content analysis and critical discourse analysis were chosen. The theories used to work the methods are the Framing-theory by Entman, News-evaluation by way of among others Henk Prakke. Agenda Setting theories and theories on journalistic practices is also employed to make the point and explain how newspapers are able to affect the content they produce. The quantitative material used is made up of 194 articles from the four papers as well as one article, chosen for its specific content, from each newspaper. The results are presented separately for each method. The contents of the essay show that the countries papers in some ways have covered the event quite similarly and in some ways very differently. The coverage was similar in that both countries focused mainly on covering the USA, as well as in the frequency of articles where the contents were covered in a neutral or alarming fashion. Differences sprung up in the choice of coverage of other affected countries aside from the U.S where Swedish newspapers mainly focused on reporting on the situation in Haiti, mainly as a part in their general coverage of the country`s previous disaster exposure, while the American newspapers mainly wrote about Jamaica and Cuba, but only however as part of the coverage given to the path the hurricane was taking. The conclusion made by the essay is that differences are created and occur due to perceived cultural distance to the different actors affected by Sandy held by the countries whose media coverage was researched.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella återkopplingen och utvärderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden är en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvärderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer på den sociotekniska individnivån söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsåterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvärderingar har även legat till grund för analysen. Frågeställningar som väglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter från takrasen tillvara i samhället? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid händelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet är ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Avgränsningen sker tidsmässigt till vintern 2009/2010 och geografiskt inom tre mellansvenska kommuner där tak rasat in på kommunala byggnader. Gemensamt för respondenterna är att de alla arbetat många år inom sina yrkesområden, de är väl insatta i lagstiftning, befogenheter och ansvarsområden. Sammanfattningsvis ser respondenterna att återkopplingen till de högre hierarkierna i det sociotekniska systemet fallerar. De anser inte att deras erfarenheter genomsyrar den nya lagstiftningen kring byggnation eller i de förordningar som finns kring detta. Det är intressant att just återkopplingen syns vara den svagaste länken inom det hierarkiskt kopplade systemet. Förutsättningarna finns där för god återkoppling, dels genom insatsrapporter som internt fungerar som underlag för förbättringar, dels genom den nationella bas IDA (Indikationer Data och Analys) på MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som ska ge ett underlag för fler aktörer inom det sociotekniska systemet att ta del av och genomföra förändringar och förbättringar. En viss eftersläpning i den nationella basen kan förstås då alla insatsrapporter återrapporteras till MSB. Återkopplingen inom lagstiftningen och dess eftersläpning kan bero på att det ska tas hänsyn till många olika intressen. Respondenterna kritiserar den egenkontroll som fortgår inom byggsektorn, de ser samstämmigt egenkontrollen som orsak till de tak som rasade. Respondenterna menar även att den tillsynskontroll som kommunerna har är urvattnad då protokoll delges från byggherren, fel kan vara inbyggda utan att de syns via protokoll eller vid efterkontroll och slutbesiktning. Den nya lagstiftningen (SFS 2010:900) innebär inga förändringar vad gäller egenkontrollen. Tillit och tilltro till den enskilde är fortsatt stor - där den enskilde byggherren ser andras säkerhet och välmående som en del av sitt eget handlande.   Nyckelord: rapport, naturkatastrof, kommun, vinter, 2009/2010. / This reports aim has been analyzed the real feedback and evaluations of collapsed roofs at the winter 2009/2010. The method has been through semistructured interviews on socio-technical individual level has answers been sought about how the individual experienced the feedback, control, and self-control around collapsed roofs. Incident-reports and other completed evaluations have also been the basis for providing answers to my questions: How was real experience about caved roofs transfered back into the community; How did individuals who were participants at the event interpered their experience been handled? The sample is a convenience sample and a snowball sample. The respondents participating in the interview comes from the three municipalities located in ”mellan-Sverige” where the roof collapsed. Common to the respondents is that they all have worked many years in their professions, they are well versed in the laws, powers and responsibilities. To sum up the epitone of the response is that they see that feedback to the higher hierarchies of the socio-technical system fails. They do not believe that their experience permeates the new legislation surrounding the building or in the regulations that exist around this. It is interesting that the feedback seems to be the weakest link in the hierarchical interconnected system. The prerequisites are there for good feedback and through incident-reports, which serves as a basis for improvement at a locla level and within the work-group, and by the national base IDA (Indications Data and Analysis) to MSB (Federal Office for Civil Contingencies) to provide a basis for more players in the socio-technical system to share and implement changes and improvements. A lag in the national base can be understood as all incident reports reported back to the MSB. The feedback within the the socio-technical system may also taken other interests into account. Respondents criticize the self-monitoring is continuing in the construction industry, they see consistently self-control as the cause of the roof collapsed. Respondents also believe that regulatory control by municipalities is watered down when the protocol communicated by the client, errors can be built without being seen by protocol or by visual after controls. The new legislation (SFS 2010:900) does not change in terms of self-control. Trust and confidence in the individual remains high - where the individual client sees others' safety and wellbeing as part of their own actions.   Keywords: report, natural disaster, county, winter 2009/2010.

Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år. Samtliga deltagare var väl erfarna inom krishanteringsområdet med minst tio års arbetslivserfarenhet. Insamlad data analyserades med tematisk analys. De styrkor med avseende på ledarskapet som framkom av studien var vikten av att ha ett gemensamt mål, väl definierade roller, erfarenhet, gemensam struktur, möjlighet att distansera sig, att organisationerna fanns samlade samt att avlösningar finns tillgängliga. Svårigheter med avseende på ledarskapet som påpekades, var att deltagarna ställdes inför ovana situationer, osäkerhetsfaktorer, konflikter, emotionell påverkan samt att det kunde vara problem med att kunna tillgodose basbehov. Resultatet visade även på de många krav som ställdes på ledarna, exempelvis sakkunskaper och sociala kompetenser som ödmjukhet och förmåga att inge lugn och förtroende hos sina medarbetare. Slutligen visade resultatet på vikten av fortsatta övningar och kompetensutvecklingsbehovet hos de ledare som har till uppgift att hantera krissituationer, vilket bör beaktas inför kommande händelser som ställer krav på ett långvarigt ledningsarbete. / Community disturbances in the form of major accidents, natural disasters and similar emergencies have in recent years been relatively frequent in western Sweden. This qualitative study’s overall aim was to expand the knowledge concerning some delimiting factors perceived as being facilitating or aggravating for the leadership in the handling of hurricane Gudrun and the collapse of the European Highway 6 in Munkedal. A lesser aim of the study was to connect this study's results to Ronthy’s (2006) theory of leadership intelligence. The basis for this study consisted mainly of how the management personnel in the rescue organization experienced these events, which the author got acquainted to through seven semi-structured interviews. Of those interviewed were six men and one woman, and the age distribution ranged from 40 to 65 years. All participants were well experienced in crisis management with at least ten years of work experience. Collected data were analyzed by thematic analysis. The strengths of leadership that emerged from the study was the importance of having a common objective, well-defined roles, experience, common structure, the opportunity to distance oneself, that the organizations were in place, and personnel replacing available. Difficulties with respect to leadership, as noted, was that the participants were faced with unfamiliar situations, uncertainties, conflicts, emotional impact, and that there could be problems to meet basic needs. The results also showed the many demands made on the leaders, such as expertise and social skills such as humility and ability to produce harmony and trust among employees. Finally, the results showed the importance of continued training and the professional development needs of the leaders who are working in crisis management organizations, which should be considered for future events that require a long-term management work.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

Background There are natural disasters happening all around the globe. Humanitarian crises might occur because of these natural disasters. In those humanitarian crises there are nurses working to support people in need. Aim The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working with humanitarian aid during natural disasters. Method A qualitative literature study. Literature was found in Pubmed and Cinahl. Analysis was inspired by qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results The analysis of nine articles resulted in two categories; “Being able to handle the situation”, “To understand the impact of the surroundings”, and nine subcategories. Conclusion Working in humanitarian crises caused by natural disasters poses challenges for nurses who have participated in the rescue operation. Due to a lack of organization, prior knowledge and materials, nurses are forced to become flexible and adaptable. Traumatic events for victims and rescue personnel means that psychological care is in demand. For nurses, there’s also a demand for preparatory training in emergency preparedness for rescue operations