<p>Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.</p>

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.