The dissertation investigates support by economists for the global policy shift away from unfunded public pension schemes towards funded private pension schemes. Influential economists and institutions, including the World Bank, present a suite of economic arguments that suggest that this shift will have positive effects on national economies, particularly in the context of aging. The arguments may be categorised according to their relation to the operation of three sets of institutions: capital markets, labour markets and political systems. In capital markets, the transition is purported to increase private and national saving, increase the quantity and quality of investment, and provide more efficient private administration. In labour markets, it is claimed that the shift will reduce labour market distortions associated with public pensions, which inhibit competitiveness, produce unemployment and encourage early retirement. According to the World Bank, public pensions systems cause these distortions without achieving their stated objective of reducing inequality. In the political sphere, the shift is purported to insulate the pension system from political pressures, which otherwise inevitably lead to crisis. The thesis provides evidence which refutes these claims. The best research, including studies by orthodox economists, indicate that the shift does not increase savings or investment, or improve the quality of financial investment. The main effect of tax concessions associated with private pension systems is to divert to private pension funds savings that would occur in any case via other mechanisms. The tax concessions are also regressive, even in systems with compulsory elements. Private administration of pensions, particularly in a plural consumer market setting, is highly inefficient, with customers at a disadvantage in dealing with providers due to the complexity and opacity of products and pricing. A negative relationship is found between public pension spending and levels of elderly poverty, suggesting that reducing public pension spending increases levels of elderly inequality. Public pensions are found not to explain differences in economic growth between regions. Elements of system design which distort labour markets, such as by encouraging early retirement, can easily be adjusted. However, such elements are explicit government policy in several countries. A review of public and private pensions finds that examples of public system crisis are associated with instances of economic and political collapse, rather than system design. Private funded systems are found to be more vulnerable, not less, to the same external influences. Relatively generous universal public pension systems are found to be financially sustainable despite demographic change, assuming modest levels of economic growth.

<p>Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- och</p><p>externrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt är internrevisorns bidrag?</p><p>Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i bankbranschen. Vidare</p><p>ämnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till externrevisorn samt</p><p>granskningens tillförlitlighet.</p><p>Uppsatser bygger på en kvalitativ utformning, vilken utgår från sex genomförda intervjuer</p><p>med fyra internrevisorer och två externrevisorer samt sekundärdata i form av vetenskapliga</p><p>artiklar och litteratur.</p><p>Resultatet från studien visar på att samarbetet mellan revisorerna sker på ett likartat vis i</p><p>bankerna som studerats. Resultatet angående samarbetet stämmer inte överens med tidigare</p><p>studier eftersom samarbetet sker på en högre nivå inom bankerna. Internrevisorns bidrag till</p><p>externrevisorn beror på flera faktorer till exempel tillgänglighet, tillförlitlighet och effekten av</p><p>en svag intern kontroll. Faktorer från tidigare studier tillämpas enligt resultatet men fler</p><p>faktorer har tillkommit, exempelvis förtroende. Avgörandet om externrevisorn kan utnyttja</p><p>internrevisorns granskning beror främst på tillförlitlighet. Inom bankerna kontrolleras</p><p>tillförlitligheten i flera led.</p><p>Slutsatserna bör beaktas med viss försiktighet eftersom generella slutsatser inte kan fastställas</p><p>utifrån uppsatsens urval.</p>

<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>

<p>Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta.</p>

<p>The importance of Internet in banking increases as more people use Internet as their main channel in contacts with their bank. This poses both possibilities and threats to the bank and having loyal customers become more important. To enhance our understanding of customer loyalty in an Internet banking context we have made interviews and constructed a questionnaire, based on a theoretical ground consisting of loyalty and some concepts related to loyalty. The respondent rate was low, but we still mean that we can outline some tendencies on customer loyalty through this material.</p><p>During this research we have come to the conclusion that a deep understanding of the concepts constructing loyalty and cross-analyses of these, are inevitable for the understanding of how loyalty develops. We have found differences in attitudes and behaviour among customers depending on what communication channels they use, and the interviewed bank is also convinced that Internet should be used as a complementary channel to branch banking. Most customers are as a whole quite satisfied with their bank and intend to stay with it, but we have also found spurious customers that consider leaving despite feeling satisfied and recommending their bank to friends.</p>

<p>År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå. Finanskrisen har uppmärksammat det islamiska banksystemet som aldrig förr och det är nu en trend som växer allt fortare idag. Det faktum att det finns ett annorlunda och samtidigt helt fungerande banksystem i världen är mycket fascinerande. Ett banksystem som enligt många ekonomer kan ha klarat sig bättre än det konventionella under den pågående ekonomiska krisen.</p><p> Utifrån detta påstående har vi valt att undersöka de två banksystemens prestation med hjälp av fyra nyckeltal, tillväxtförändringen, räntabilitet på eget kapital, kreditförlustnivån och förändringen i den löpande verksamhetens kassaflöde. Dessutom gör vi även en jämförelse mellan de två banksystemen. Geografiskt har vi valt att begränsa oss till Förenade arabemiraten i och med deras öppna mottagande för etablering av både islamiska och konventionella banker och att detta dessutom sker på lika villkor.</p><p> Utifrån resultat- och analysavsnittet drar vi slutsatsen att det islamiska banksystemet överlag har presterat bättre än det konventionella banksystemet i Förenade arabemiraten. Denna slutsats kan dock inte på något sätt generaliseras då vi utgår från ett fåtal banker som inte anses vara representativa för resterande banker i världen.</p>

<p>I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete. Bankerna som valts att undersökas är Sparbanken Gripen som är en geografiskt begränsad bank med kopplingar till kommunen de är verksamma i, genom sin ägare Sparbanksstiftelsen Gripen samt Handelsbanken som är klassad som storbank och vars verksamhet är rikstäckande.</p><p>Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med personer som är väl insatta i respektive banks samhällsansvar. Utöver detta kompletterade vi med information från bankernas årsredovisningar och hemsidor för att få en tydligare bild hur deras arbete med samhällsansvar ser ut. Vi utgick sedan från Carrolls (1991) teori som delar in företags samhällsansvar i ekonomiskt-, juridiskt-, etiskt- och filantropiskt ansvar. Med hjälp av detta har vi jämfört vad bankerna gör inom dessa områden. Vi har i vår analys konstruerat en figur för att försöka illustrera en tydligare bild om hur bankerna agerar utifrån de olika ansvarsområdena.</p><p>I vår slutsats har vi kommit fram till likheter och olikheter i de olika ansvarsområdena och vad dessa kan bero på.</p>

The paper investigates the role of central bank communication for monetary policy implementation. Firstly, we use a multi-disciplinary approach to disentangle several problematic contingencies of central bank communication, analyzing from this perspective the role of complex phenomena such as public opinion, perceptions, beliefs, framing, subjective probability, rhetoric, persuasion, cognitive limits and distortions, psychological and cultural biases etc. The result is a comprehensive survey of theory and practice in central bank communication, from the perspective of political science, social-psychology and media studies. Secondly, we attempt to draw on more psychological realism to central bank communication in the context of financial crises, using a parallel with risk management in the case of natural disasters. Thirdly, we conceive central bank information as a public good, thereby we construct a novel schematic model of supply and demand based on two respective behavioral logistic functions, in order to derive central bank informational equilibrium.

The importance of Internet in banking increases as more people use Internet as their main channel in contacts with their bank. This poses both possibilities and threats to the bank and having loyal customers become more important. To enhance our understanding of customer loyalty in an Internet banking context we have made interviews and constructed a questionnaire, based on a theoretical ground consisting of loyalty and some concepts related to loyalty. The respondent rate was low, but we still mean that we can outline some tendencies on customer loyalty through this material. During this research we have come to the conclusion that a deep understanding of the concepts constructing loyalty and cross-analyses of these, are inevitable for the understanding of how loyalty develops. We have found differences in attitudes and behaviour among customers depending on what communication channels they use, and the interviewed bank is also convinced that Internet should be used as a complementary channel to branch banking. Most customers are as a whole quite satisfied with their bank and intend to stay with it, but we have also found spurious customers that consider leaving despite feeling satisfied and recommending their bank to friends.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå. Finanskrisen har uppmärksammat det islamiska banksystemet som aldrig förr och det är nu en trend som växer allt fortare idag. Det faktum att det finns ett annorlunda och samtidigt helt fungerande banksystem i världen är mycket fascinerande. Ett banksystem som enligt många ekonomer kan ha klarat sig bättre än det konventionella under den pågående ekonomiska krisen.  Utifrån detta påstående har vi valt att undersöka de två banksystemens prestation med hjälp av fyra nyckeltal, tillväxtförändringen, räntabilitet på eget kapital, kreditförlustnivån och förändringen i den löpande verksamhetens kassaflöde. Dessutom gör vi även en jämförelse mellan de två banksystemen. Geografiskt har vi valt att begränsa oss till Förenade arabemiraten i och med deras öppna mottagande för etablering av både islamiska och konventionella banker och att detta dessutom sker på lika villkor.  Utifrån resultat- och analysavsnittet drar vi slutsatsen att det islamiska banksystemet överlag har presterat bättre än det konventionella banksystemet i Förenade arabemiraten. Denna slutsats kan dock inte på något sätt generaliseras då vi utgår från ett fåtal banker som inte anses vara representativa för resterande banker i världen.