Thesis (M.S.)--Worcester Polytechnic Institute. / Keywords: Georges Bank; Atlantic cod; environmental quality. Includes bibliographical references (p. 38-42).

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.

A variety of both parametric and nonparametric test statistics have been employed in the finance literature for the purpose of conducting hypothesis tests in event studies. This thesis begins by formally deriving the result that these statistics may not follow their conventionally assumed distribution in finite samples and in some cases even asymptotically. Thus, standard event study test statistics can exhibit a statistically significant bias to size in practice, a result which I document extensively. The bias typically arises due to commonly observed stock return traits, including non-normality, which violate basic assumptions underlying the event study test statistics. In this thesis, I develop an unbiased and powerful alternative: conventional test statistics are normalized in a straightforward manner, then their distribution is estimated using the bootstrap. This bootstrap approach allows researchers to conduct powerful and unbiased event study inference. I adopt the approach in an event study which makes use of a unique data set of failed-bank acquirers in the United States. By employing the bootstrap approach, instead of more conventional and potentially misleading event study techniques, I overturn the past finding of significant gains to failed-bank acquirers. This casts doubt on the common belief that the federal deposit insurance agency's failed-bank auction procedures over-subsidize the acquisition of failed banks.

No description available.

This dissertation offers two perspectives on the making of monetary policy under uncertainty. The first two chapters examine the consequences of uncertainty for the macroeconomic function of the central bank - the stabilisation of macroeconomic variables of interest around socially desirable targets. The third chapter examines the consequences of uncertainty for the central bank's microeconomic function - the public supply of liquidity. The first chapter asks whether society benefits from the delegation of monetary policy to cautious and conservative central bankers. We offer a critical view on the delegation literature and relax seemingly innocuous assumptions about uncertainty and preferences. First, caution improves credibility but does not obviate the need for central-bank conservatism. Second, previous models of delegation have focused on suboptimal forms of conservatism. We derive optimal concepts of conservatism that mitigate, or eliminate, any residual problem of credibility. Third, we rationalize why credible monetary policy may be conducive to stable inflation and output. The second chapter examines the implications of instrument uncertainty for optimal monetary policy following the introduction of non-quadratic preferences. We investigate both symmetric and asymmetric preferences and discuss the consequences for caution, gradualism and the optimal delegation of monetary policy. The third chapter examines the microeconomic role of the central bank. We develop a rationale for the provision of public liquidity based on an incomplete contracting framework. The model illustrates to what extent wealth-constrained entrepreneurs are leveraged by collateralized debt contracts and examines the consequences of costly collateral liquidation and aggregate asset price uncertainty for the provision of external finance.

No description available.

This study was designed to investigate the influence of social class on activity and attitude patterns relative to bank credit card usage by selected households of the Muncie-Delaware County (Indiana) Standard Metropolitan Statistical Area. The universe surveyed in this thesis consisted of respondents all known to have one basic characteristic -current or previous possession of a bank credit card.The data were collected by personal interview of 139 bank credit card recipient households in the studied area. Interviews were performed with a structured, non-disguised questionnaire providing guidance.The responses in all surveyed areas were analyzed according to the respondents' social class membership. Factors utilized to determine social class position were occupation, source of income, education, and house type.Although bank credit cards served as the central focus of the study, possession and usage of other types of credit cards by respondent households were surveyed. The thesis explored activity and attitudes relative to usage of department store and oil company credit cards.

En undersökning av Dagens Nyheter visar att väldigt få privatkonsumenter byter bank. Orsaker till att kunder väljer att stanna kvar hos samma tjänsteleverantör är att en väl fungerande relation har etablerats och på så vis blir kunder mindre uppmärksamma på konkurrenters erbjudanden. Unga privatkonsumenter har inte samma etablerade relation till banker som de med mer komplexa tjänster men trots detta visar undersökningen på att kunderna stannar i banken de en gång blev kund i. Syftet med denna studie är att undersöka unga privatkonsumenters relation till banker och vad det är i deras nuvarande eller framtida användning av banker som gör att de väljer att stanna kvar. I en teoretisk referensram beskrivs olika fördelar, uppoffringar och förväntningar som är kopplade till relationer. Det presenteras även grupper av konsumenter som vi söker att jämföra med vår målgrupp. Metoden som använts är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio studenter som ingår i vår definition av unga har intervjuats. Dessa intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant av författarna. Resultatet visar på fyra kategorier som respondenternas upplevelser av banker kan kategoriseras i. Dessa är konsumenters syn på relationen, bekvämlighet, konsumenters syn på byten och relationsfördelar. Två av kategorierna har även delats in i underkategorier för att tydliggöra skillnaderna mellan konsumentens syn på nuvarande upplevelsen och de framtida uppfattningarna. I resultatdiskussionen kopplas studiens resultat med tidigare forskning och utifrån detta illustreras hur unga privatkonsumenters användning av bankens tjänster ser ut och hur de upplever relationen. Slutsatsen av studien är att unga privatkonsumenter i dagsläget inte ser att någon fördel med byte kan uppnås. I dagsläget finns inget större krav på relationen men detta ändras i deras uppfattning av framtiden. I framtiden ökar kraven på förtroendet för bankerna och här är privatkonsumenterna beredda på att lägga ner tid och ansträngning för att uppnå detta. / A research by Dagens Nyheter shows that very few private consumers switch banks. Reasons why customers choose to stay with the same service provider is that a well-functioning relationship has been established and thus customers become less attentive to competitors' offerings. Young private consumers do not have the same established relationship with banks as those with more complex services, but despite this, the survey shows that clients stay in the bank they once chose. The purpose of this study is to investigate young private consumer’s relationship with the banks and if something in their present or future use of the banks makes them remain. In a theoretical framework various benefits, sacrifices and expectations are described linked to relationships are described. Groups of consumers are also presented as we seek to compare with our target audience. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews. Ten students who are included in our definition of young consumers were interviewed. These interviews were recorded and transcribed word-for-word by the authors. The result shows four categories that respondent’s perceptions of banks can be categorized in. These are: consumer’s views on the relationship, convenience, consumer’s views on changes and relationship benefits. Two of the categories has also been divided into sub-categories to clarify the differences between consumer views on present experience and future perceptions. The results discussion linked the study’s results with previous research and from that it’s illustrated young private consumers use of the bank’s services and how they perceive the relationship. In the study's credibility the concepts of reliability, validity and generalizability towards the study's methodology and results is discussed. The conclusion of the study is that young private consumers in the present situation does not see that any advantage from a change in banks can be achieved. In the current situation there’s no greater demands on the relationship but this changed in their perception of the future. In the future the demand for confidence in the banks increases and this is private consumers prepared to spend time and effort to achieve.

Titel: Vägen till bankens mobilapp – En studie i storbankernas implementeringsarbete Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil självbetjäningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förståelse för hur organisationer arbetar med att implementera SST.   Frågeställning: Hur har implementeringsmoment använts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är någon eller några av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet än andra?   Metod: Studien är baserad på vetenskaplig teori inom fältet för marknadsföring. Det teoretiska materialet består av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST. Genom att utgå från studiens syfte var det lämpligt att använda en kvalitativ metod. Studiens empiriska undersökning utgjordes av en fallstudie. Där intervjuades 10 stycken tjänstemän från tre av Sveriges storbanker. Genom att observera utfallet från intervjuerna erhölls nyckelord. Förekomsten av dessa nyckelord har sedan analyserats för att finna mönster i respondenternas svar.   Resultat och Slutsats: Studien finner sju delmoment som är överförbara till implementeringsarbetet hos de banker som studerats. Studien kan inte visa huruvida någon eller några av momenten ska vara mer framträdande än andra i implementeringsarbetet. Slutligen visar studien en bild av hur de sju momenten för implementering av SST används hos tre av storbankerna på den svenska marknaden.   Bidrag: Studien bidrar till forskningsområden inom SST genom att visa hur moment i implementeringsarbetet används av en organisation. För verksamheter och dess ledning bidrar studien till att visa hur implementeringsmomenten hanteras hos tre av de största bankerna inom den svenska marknaden. Studien bidrar även till att visa hur SST kan utgöra ett verktyg till att möta kunder i en flerkanalslösning.   Begränsningar och förslag till framtida forskning: Att studien innefattar intervjuer hos 10 stycken respondenter kan påverka dess generaliserbarhet. Resultatet förväntas därför inte generaliseras till enskilda banker utan snarare bidra med en bild av bankers sätt att implementera SST. Vidare är studiens mönster nödvändigtvis inte överensstämmande med bankernas hela implementeringsarbete. Detta då vissa nyckelord kan användas trots att de inte innefattats i intervjuerna. Till fortsatt forskning rekommenderas att studera samma fenomen men mot verksamheter i andra branscher. Detta för att se huruvida implementerings-momenten även är applicerbara mot deras marknad. Ett ytterligare intressant ämne kan vara att undersöka hur kunder ser på implementeringsmomenten. Detta för att se om vissa moment anses mer viktiga för kundens adoption av SST.

No description available.