<p>“Games children play” is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children’s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children.</p><p>The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children’s play. I also want to see how the play appears among the children in their stay at the accommodation.</p><p>The main questions in this study concern four themes four themes that are play, climate, environment and staff. To carry out my study I have chosen to make the observations at the accommodation in question. At working hours I perform my observations by participating in my everyday tasks. With the help of L. Vygotskijs theory about the importance of play I will try to analyse my observations and look for answers as I have mentioned above. By participating in the children’s play I’ve got four courses of events. The children’s play goes from ballgame to role-play. During the theme play, I was taking part when two girls were playing a role-play. During the theme environment I was playing masquerade with a girl, during the theme climate I was playing horse with one of the children and during the last theme staff I was playing bandy with two of the children. During my observations and my theoretical work I found out that by playing different games the children learned to act different sense of substance. They learned social behaviour rules. By participating in the play the pedagogues are stimulating the development. A playful adult is the most stimulating factor for the children’s play. The children are developing their social skills when they are playing. The environment can make the play inspiring or obstructing. The staff’s way to be can be a huge inspiration source which invites and allows the children to play. The climate is about the attitude to play, and if the climate is allowing play and if it allows play to take time and place, the play can be developing in many ways.</p>

“Games children play” is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children’s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children. The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children’s play. I also want to see how the play appears among the children in their stay at the accommodation. The main questions in this study concern four themes four themes that are play, climate, environment and staff. To carry out my study I have chosen to make the observations at the accommodation in question. At working hours I perform my observations by participating in my everyday tasks. With the help of L. Vygotskijs theory about the importance of play I will try to analyse my observations and look for answers as I have mentioned above. By participating in the children’s play I’ve got four courses of events. The children’s play goes from ballgame to role-play. During the theme play, I was taking part when two girls were playing a role-play. During the theme environment I was playing masquerade with a girl, during the theme climate I was playing horse with one of the children and during the last theme staff I was playing bandy with two of the children. During my observations and my theoretical work I found out that by playing different games the children learned to act different sense of substance. They learned social behaviour rules. By participating in the play the pedagogues are stimulating the development. A playful adult is the most stimulating factor for the children’s play. The children are developing their social skills when they are playing. The environment can make the play inspiring or obstructing. The staff’s way to be can be a huge inspiration source which invites and allows the children to play. The climate is about the attitude to play, and if the climate is allowing play and if it allows play to take time and place, the play can be developing in many ways.

<p>Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades. Barnen hade olika rörelsehinder, talsvårigheter och/eller kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten innehåller en generellt positiv beskrivning av mötet med habiliteringen, men negativa aspekter som exempelvis avsaknad av eget inflytande beskrivs också. Resultaten diskuterades bland annat utifrån Antonovskys teorier om betydelsen av känslan av sammanhang för god hälsa samt psykologiska utvecklingsteorier. Slutligen diskuteras lämpliga åtgärder för ökning av barnets delaktighet och förståelse av habiliteringen.</p>

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn.   I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv.   Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment.   Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter. Studien visar att föräldrarna på ett medvetet sätt använder assistansen som en flexibel resurs för att få ökat handlingsutrymme i planeringen av familjens vardag. Genom att arbeta som personlig assistent kan föräldrarna skapa bakre regioner där familjen kan vara i fred. Barnets frigörelse stärks genom att föräldrarna aktivt planerar så att barnet har externa assistenter vid aktiviteter där barnet behöver självbestämmande. För att avgöra vilken grad av självbestämmande barnet ges utgår föräldrarna från en bild av det normativa barnet, med vilket menas den bild som föräldrarna har av föräldraskapet till ett barn utan funktionshinder.   Möjligheten för föräldrarna att planera assistansen kan dock begränsas av externa faktorer som att barnets externa assistenter blir sjuka eller slutar. Att som förälder arbeta som personlig assistent är därför inte alltid ett reellt val eftersom det i praktiken kan saknas fungerande alternativ.

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades. Barnen hade olika rörelsehinder, talsvårigheter och/eller kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten innehåller en generellt positiv beskrivning av mötet med habiliteringen, men negativa aspekter som exempelvis avsaknad av eget inflytande beskrivs också. Resultaten diskuterades bland annat utifrån Antonovskys teorier om betydelsen av känslan av sammanhang för god hälsa samt psykologiska utvecklingsteorier. Slutligen diskuteras lämpliga åtgärder för ökning av barnets delaktighet och förståelse av habiliteringen.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Licentiatavhandling Lund : Lunds universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.