Studiens syfte har varit att undersöka hur storleken på förskolors friytor påverkar barnets vardag, med fokus på 50 kommunala förskolegårdar i Karlstads kommun. Då gårdarna idag krymper i takt med förtätningens ökade konkurrens om mark, samtidigt som behovet av nya förskoleplatser är stort, är barns rätt till rum ett aktuellt ämne. Studien inleds med en kort bakgrund om förskolans historia och aktuella lagar för att sätta ämnet i en större kontext. Metoderna i studien är både kvalitativa och kvantitativa i sin utformning med empiri insamlad genom geografiska mätningar av förskolegårdar och observationer av förskolebarn. Det empiriska materialet har bland annat analyserats genom kvalitativa innehållsanalyser. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är inspirerad av poststrukturalismen och de teorier som presenteras grundar sig i barngeografi och rumsforskning. Av observationerna framkom att barnens uppmätta rörelsegrad inte hade något tydligt samband med gårdarnas storlek. Däremot observerades ett samband mellan typ av lek, rörelse och gårdarnas utrymme. Studiens resultat visar därmed att barnens vardag påverkas av gårdarnas storlek, framförallt den totala storleken, och att barn inom mindre gårdar har sämre förutsättningar för vidlyftig lek och god hälsa. Gårdarnas storlek utgör också en grundförutsättning för andra kvaliteters existens som i sin tur påverkar barnen. Resultatet visade att det fanns stor spridning av förskolegårdar med olika storlekar i kommunen, vilket innebär en ojämlikhet i barnens vardagsmiljö och förutsättningarna för god hälsa och utveckling. En slutsats som kan dras är att barnens rätt till rum bör prioriteras för att förhindra krympande ytor och för att säkerställa jämlika förutsättningar.