Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.