Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding  contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcare-providers / Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman. Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans. Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett folkhälsoproblem, överrepresenterat av kvinnor. Patientgruppen tenderar att mötas av misstro i vården. Patienterna befinner sig ofta i kris och har svårt att acceptera sin situation. Sjukdomstillståndet innefattar oftast skam och skuld. För att minska lidande krävs att vårdpersonal värnar om kvinnornas hälsa och tillfrisknande, genom ett bemötande som ökar patienternas känsla av sammanhang, empowerment och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande i vården då de drabbats av UMS. Metod: En studie av sex självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Granheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade vikten av att bli väl bemött samt vikten av att få ett professionellt stöd i vården. Dessa aspekter grundade sig på kvinnornas upplevelser av att bli sedda, tagna på allvar och delaktiga i sin vård, samt vikten av att få stöd, rätt diagnos och behandling samt att mötas av kunnig personal. Resultatet påvisar både negativa och positiva aspekter. Slutsats: En slutsats är att det finns ett behov av ökad förståelse för betydelsen av bemötande i vården. En förståelse som innebär ökad förmåga att bemöta kvinnornas utsatthet samt att lindra deras lidande, vilket omfattar vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskor i synnerhet. / Background: Burnoutsyndrome is a public health problem, overrepresented by women. The patient group tends to be met with mistrust in care. The patients are often in crisis and have difficulty accepting their situation. The disease state usually includes shame and guilt. To reduce suffering, healthcare professionals are required to care for women's health and recovery, through a treatment that increases patients' sense of context, empowerment and participation. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women's experiences of treatment in care when they were affected by burnoutsyndrome. Method: A study of six autobiographies. The autobiographies were analyzed based on Lundman and Hällgren Granheim's (2017) qualitative content analysis. Results: The results showed the importance of being well treated and the importance of receiving professional support in care. These aspects were based on the women's experiences of being seen, taken seriously and involved in their care, as well as the importance of receiving support, the right diagnosis as well as the importance of being met by knowledgeable staff. The results show both negative and positive aspects. Conclusion: One conclusion is that there is a need for an increased understanding of the importance of treatment in healthcare. An understanding that involves increased ability to respond to women's vulnerability and to alleviate their suffering, which includes healthcare professionals in general and nurses in particular.

Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders