SAMMANFATTNING Bakgrund Psykiatrisk slutenvård är ett särskilt utsatt område inom hälso- och sjukvården sett till hot- och våldssituationer. Våld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, däremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utåtagerande och våldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvården är att ge hälsofrämjande omvårdnad utifrån patientens autonomi och välbefinnande. Vården kan se annorlunda ut eftersom självbestämmandet kan tas ifrån patienten och sjuksköterskans omhändertagande blir då allt mer väsentligt. Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms läns landsting och är en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och våld i det vardagliga arbetet. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvårdnad innebär inom den psykiatriska slutenvården samt hur omvårdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och våld på avdelningen. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt synsätt. Resultat Sjuksköterskorna beskrev begreppet omvårdnad inom den psykiatriska slutenvården som allt från god kommunikation till att upprätthålla goda relationer mellan patient och sjuksköterska. För att förebygga hot och våld på avdelningen beskrevs att det krävdes patientfokus där autonomi och delaktighet var nyckelorden. Bergenmodellens riktlinjer ansågs användbara vid hantering av våldssituationer snarare än i den dagliga omvårdnaden. Slutsats God omvårdnad beskrevs som ett subjektivt, brett begrepp som ansågs kunna förebygga många hot och våldssituationer. Bergenmodellens förebyggande riktlinjer behövde utökas och breda begrepp definieras för att personalen ska kunna använda modellen i den dagliga omvårdnaden.

Bakgrund Hot och våld påverkar den svenska vården och de sjuksköterskor som är verksamma inom den negativt, både professionellt och privat. Problemet med hot och våld är särskilt vanligt inom den psykiatriska slutenvården där över hälften av alla sjuksköterskor uppger att de utsatts för hot och våld under det senaste året. Syfte Syftet var att identifiera faktorer som sjuksköterskor upplevde påverka omvårdnaden och vårdrelationen i hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård. Metod Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer tillämpades, där sex sjuksköterskor intervjuades, varav en pilotintervju som inkluderades i studien. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdrelation som en viktig faktor i förebyggandet av hot- och våldssituationer inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att god vårdrelation byggde på respekt för människan, ett gott bemötande och god kommunikation. De största hindren som förelåg mot skapandet av god vårdrelation upplevdes vara tidsbrist och bristande möjlighet till reflektion. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett större behov av att ges möjlighet till reflektion för att undvika att bli känslomässigt desensibiliserade och att denna funktion upplevdes saknas vid deras arbetsplatser. Slutsats Det förelåg ett behov av utökad möjlighet till reflektion och handledning för sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskorna upplevde att möjligheten till reflektion och rutiner för genomförande av reflektion saknades. Det förelåg ett behov hos klinikers och avdelningars ledning att möjligöra för denna funktion inom psykiatrisk slutenvård.

Bakgrund: Hot och våld inom vård och omsorg skapar fysiska, psykiska och ekonomiska problem för de inblandade, arbetsplatsen och samhället. Akutsjukvården är ett av de mer drabbade vårdområdena. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikten är baserad på kvalitativ design. Tio artiklar inkluderades och analyserades induktivt. Resultat: Resultatet grundades på tio artiklar som visade att sjukvården på akutmottagningar normaliserar hot och våld för att det ses som en del av arbetet enligt sjuksköterskorna. Hot och våld påverkar sjuksköterskors arbete, de sänkte standarden av sin vård för att undvika konflikter. Stress, ångest och depression var symptom som drabbade deltagarna. Sjuksköterskorna upplevde sig osäkra på arbetet och sårbara eftersom organisationen inte visade sitt stöd. Slutsatser: Hot och våld sker frekvent på akutmottagningar, det skapar problem som påverkar sjuksköterskornas arbete och privatliv. Kulturen i sjukvården som normaliserar hot och våld kan vara ett hinder för att minska problemet. Nyckelord: Bergenmodellen, hot, sjuksköterska, upplevelse, våld / Background: Threat and violences within health and social care creates physical, mental and economic problems for those involved, the workplace and society. Emergency care is one of the more affected healthcare areas. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of threats and violence at emergency departments. Method: The literature review is based on qualitative design. Ten articles were included and analyzed inductively. Result: The result is based on ten studies showing that the health care in emergency departments are normalizing threat and violence because it’s seen as part of the job by the nurses. Threat and violence affected the work of the nurses, who lowered the standards of their work to avoid conflict. Stress, anxiety and depression were symptoms that afflicted the participants. Nurses felt unsafe at work and vulnerable because the organization did not show its support. Conclusions: The culture within health care that normalizes threats and violence could be an obstacle to reducing the problem. Keywords: Experience, nurse, the Bergen model, threat, violence,