<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>

Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar. Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen. Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod. Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman. / Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma. The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business. The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool. The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of: (a) dilemma points - events where the dilemmas originate. (b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk. (c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.