Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Detta arbete har undersökt vilket samband som finns mellan sårbarhet och hur en karaktär uppfattas, och hur denna syn påverkar spelarens berättelsegrundade beslut. Arbetet bygger på en teoretisk bakgrund som undersöker hur karaktärer används i spel och hur vi uppfattar dem, och även vilka typer av relationer vi formar och varför vi bryr oss om dem. Vidare analyseras begreppet sårbarhet och dess användning inom spel. För att undersöka detta ämne utformades en interaktiv, textbaserad artefakt följd av en enkät, med syftet att jämföra en sårbar karaktär med en icke-sårbar, och vilka beslut som fattas i relation till dessa karaktärer. Resultaten föreslår att sårbarhet går att använda för att skapa komplexa karaktärer som upplevs som mänskliga och lätta att sympatisera med. Det framgick att det är flera faktorer som påverkar spelarens beslutsfattande och deras uppfattning av karaktärer, såsom miljö, och vid framtida undersökningar bör sårbarhet undersökas med fler faktorer i åtanke.

Härtill 3 uppsatser.

Flera IT-projekt misslyckas. Studier visar på att kravhanteringen i förstudien till IT-projekt är en viktig del. Kravhanteringen styrs delvis av den av IT-systemet beställande organisationens beslut och krav. Beslutfattande är en betydande del av styrningen av organisationer och projekt. Därmed är det intressant att undersöka hur beslutsfattandet har gått till vid förstudien till ett IT-projekt. De som fattar besluten påverkas även av yttre faktorer inte minst förväntningar som ställs på dem angående hur de fattar beslut. Därför blir det även intressant att undersöka ifall beslutsfattandet förändras av förväntningar på beslutsfattaren.Undersökningen har ägt rum på en organisation inom försäkringsbranschen. Datainsamlingen har skett genom dokumentstudier och kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna besvaras med hjälp av olika beslutsteorier samt en analysmodell för att förklara och analysera den inhämtade empirin från fallföretaget.Det undersökningen kom fram till var att beslutfattandet påverkades av flera faktorer som gjorde det svårt att vara rationell vid beslutfattandet. Dock fanns det andra faktorer bland annat förväntningar på beslutfattaren som fick denna att försöka agera rationellt i sitt beslutfattande. Förväntningar på beslutfattaren var en signifikant faktor som påverkade beslutfattandet mot ett mer rationellt tillvägagångssätt.

Telekombranschen är den bransch som har visat sig ha lägst kundnöjdhet enligt undersökningar som årligen genomförs bland konsumenterna. Missnöjet från kunderna är ett av de områden som medarbetarna i kundservicen dagligen får hantera, vilket ställer stora krav på medarbetarna gällande kunskap och möjlighet till beslutsfattande. Detta ställer i sin tur krav på ledaren att skapa en miljö där det finns förutsättningar och möjligheter för medarbetaren att kunna agera i första kontakten med kunden.   Syftet med studien är att undersöka hur ledare inom telekomföretag arbetar med empowerment med styrkoncept i kundservicen. Ytterligare syftar studien till att utreda hur arbetet med empowerment uttrycker sig i verksamheten samt undersöka vilka konkreta effekter ledarna upplever att empowerment medför internt för kundserviceavdelningen.   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Datan har sedan analyserats utifrån fyra teorier med fokus på organisationsstruktur, ledarskap och empowerment.   Sammanställningen från datainsamlingen tyder på att ledare inom telekombranschen själva anser att de ger medarbetarna befogenheter och behörigheter att kunna fatta egna beslut för att lösa kundens ärende i den första kontakten. Resultatet från studien visar emellertid på att ledarna använder empowermentliknande arbetssätt som verktyg i specifika arbetsmoment där kundservicemedarbetarnas kunskap anses viktig, snarare än ett koncept som genomsyrar hela kundserviceverksamheten. / According to annual reports, the telecom industry is the sector that has the lowest customer satisfaction. The customers’ dissatisfaction is one of the areas that co-workers in Customers service have to handle on a daily basis, which places great demands on the co-workers according to knowledge and the ability to make decisions. As a result of this, the leaders have to create a work environment where the co-workers’ have conditions and opportunities to act in the first contact with the consumer.   The purpose with this study is to examine how leaders in the telecom industry use empowerment as a concept in Customer service. Further, the study purposes to examine how the work with empowerment is expressed in the organization and what consequences the leaders experience that empowerment has on the Customer service department.   The study has been made from a qualitative perspective where seven semi-structured interviews are the basis for the data collection. The data has been analyzed from four theories that focuses on organizational structure, leadership and empowerment.   The compilation from the data collection indicates that leaders in the telecom industry consider that they give power and privileges to the co-workers to be able to make their own decisions in order to solve the customer’s case in the first contact. The result from the study shows on the other hand that leaders use empowerment-influenced work procedures as a tool in specific work activities where the co-workers in Customer service knowledge is highly valuable, rather than a concept that permeates the organization as a whole.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014. Studien har utgått från chefernas berättelser för att sedan analyseras utifrån ett organisationssociologiskt samt symboliskt interaktionistiskt perspektiv. De teorier som har används är Ahrne och Brunssons teori om beslutsfattande i organisationer samt Goffmans dramaturgiska modell. Resultatet visar bland annat att cheferna i de delade ledarskapen använder sig av ett antal medvetna strategier när olika beslut hanteras. Dessa strategier syftar i huvudsak till att uppnå jämlikhet mellan cheferna gentemot medarbetarna samt att visa upp ett starkt gemensamt ledarskap.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekn. högsk., 2004. / Härtill 6 uppsatser.