Vilka faktorer bidrar till att yrkesverksamma med IT-kompetens väljer att acceptera ett jobberbjudande? Studiens fokus ligger på betydelsen av faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen. Studien genomfördes som en enkätundersökning på yrkesverksamma med IT-kompetens som hade tackat ja till ett jobberbjudande under de senaste 18 månaderna. Resultaten tyder på att ett flertal faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen är betydelsefulla, varvid balans och hälsa, inre belöningar, karriär inom IT och rekryteringsmoment är särskilt framträdande. Individuella skillnader kunde också identifieras.

Syfte med studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv synliggöra deras möjlighet till inflytande på förskolan. Specifikt fokus riktas på inskolning. Genom enkäter gjorda i två förskolor och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att föräldrarna har möjlighet till inflytande till en viss del t.ex. vad det gäller tider. De inskolningsmetoder som förekommer i förskolorna där enkäten gjordes är förutbestämda av pedagoger och är traditionell och föräldraaktiv inskolningsmetod.  Det föräldrarna i enkäten inte kunde ha inflytande över var val av inskolningsmetod och pedagogernas arbetssätt.För att inflytande ska kunna vara möjligt är det betydelsefullt att information, deltagande, påverkan, samråd och beslutsfattande tas hänsyn till. Alla fem begrepp är viktiga och beroende av varandra för att inflytande ska kunna ske.

<p>Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna.</p><p>The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare. Intervjupersonerna pratar även om vikten att kunna förändra och spela olika roller i olika situationer mot olika medarbetare.</p>

<p>Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.</p><p>Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas. Jag har utifrån detta formulerat mina problemfrågor och mitt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse icke-finansiell information hade vid beslutet att bygga ett kraftvärmeverk i Östersund.</p><p>Min teori har inriktats på att behandla hur man fattar beslut och vilka olika modeller man kan ta hjälp av. Jag har även beskrivit vilket typ av beslutsunderlag som kan användas. I empirin undersöks Jämtkrafts beslut att bygga ett kraftvärmeverk med hjälp av intervjuer och den PM som utgjorde beslutsunderlaget.</p><p>I analysen jämförs teorin inom området med den empiri som framkommit under studien. Beslutsprocessen, beslutsunderlag och beslutsfattandet avhandlas. Till sist förs även en diskussion om resultatet av studien.</p>

Introduktion: En dryg femtedel av alla som får hjärt-lungräddning överlever men neurologiska komplikationer förekommer. Ett EJ HLR-beslut innebär att på förhand besluta om att avstå från hjärt-lungräddning. Hos medicinskt sjuka fattas ofta detta beslut utan den berördes vetskap. Syfte: Att belysa medicinskt sjuka personers tankar kring och delaktighet i ett beslut om att avstå från eventuell hjärt-lungräddning. Metod: Litteraturstudie med resultat från 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flertalet tillfrågade (deltagare) ville vara delaktiga i beslutsprocessen om sitt EJ HLR-beslut. Samtalet om återupplivning upplevdes inte jobbigt, men tidpunkten måste väljas med omsorg. Det fanns en tvetydighet i vem som skulle ta beslutet, läkaren, deltagaren eller de tillsammans med viss fördel åt deltagaren. Faktorer som påverkade var aktuell hälsa, livskvalitet och sociala relationer. Diskussion: Att få vara delaktig i sitt EJ HLR-beslut är att respektera den personliga autonomin. Läkaren rekommenderas informera och därefter låta patienten ta ett eget beslut. Sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienten och har en viktig stödjande roll. Slutsats: Ämnet är etiskt laddat, men medicinskt sjuka vill vara delaktiga i ett beslut om EJ HLR. Sjuksköterskan kan introducera ämnet och vara ett stöd. Rutiner för EJ HLR-beslut är idag otydliga och kan förbättras. Vidare forskning om tidpunkten för samtalet behövs.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare. Intervjupersonerna pratar även om vikten att kunna förändra och spela olika roller i olika situationer mot olika medarbetare.