No description available.

Financial inclusionär det tillstånd i vilket människor har tillgång till och använder sig av finansiella tjänster. Sedan början av 2000-talet bedrivs arbete för att främja financial inclusion världen över, bland annat genom att öka antalet personer som är anslutna till ett finansiellt institut och har tillgång till ett betalkonto. Anslutning till ett betalkonto har identifierats som en betydande komponent för att uppnå en hållbar framtid. Särskilt stor vikt läggs vid att nå ut till personer som tidigare aldrig varit anslutna.   En viktig faktor för att åstadkomma en hög anslutningsgrad till finansiella institut är att regler avseende anslutning till samt användning av institutets tjänster verkar för inkludering och inte exkluderar sårbara konsumentgrupper. I denna uppsats görs en kritisk analys av regleringen av svenska kreditinstitut för att utröna om, och i så fall på vilket sätt, den svenska regleringen av kreditinstitut främjar financial inclusion. Analysen i uppsatsen begränsas till sju fokusområden i den svenska regleringen, vilka har identifierats ha särskild betydelse för financial inclusion. Uppsatsens sju fokusområden utgörs av rätt till betalkonto, avgifter för användande av finansiella tjänster, tillgång till kontanttjänster, förutsättningar för utnyttjande av finansiella tjänster, auktoriserade finansiella aktörer, kundkännedom och riskbedömning samt verifikation av identitet.    En genomförd granskning av den svenska regleringen ger vid handen att utformningen av kreditinstitutsregleringen idag främjar financial inclusioni flera avseenden. Antagandet av betalkontodirektivet, PAD, medförde bland annat en rätt för samtliga konsumenter bosatta i EES att på ett icke-diskriminerande sätt ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Denna rätt utgör en central del för arbetet att uppnå financial inclusioni Sverige, eftersom tillgången till finansiella tjänster underlättas. Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster, transparenskrav avseende avgifter och krav på tydlig och lättförståelig information är andra exempel på hur den svenska regleringen utformats på ett inkluderande sätt. Trots flertalet främjande faktorer, konstateras även brister i form av exkluderande lagstiftning. Genom framställningen i denna uppsats presenteras förslag på hur identifierade brister potentiellt kan åtgärdas och hur ökad financial inclusioni Sverige kan genereras.